Elever testade över 16 000 läsplattor
I fjol köpte Vanda läsplattor till sina elever. Nu vill staden testa hur det går när alla använder dem samtidigt.
– Nu har ni alla en platta var – som ni vet är den riktiga utmaningen att göra något meningsfullt med den, inleder Klaus Kojo lektionen i engelska i Helsinge skola.
I höstas beslöt Vanda stad att skaffa 16 200 läsplattor som delades ut till skolor, daghem och läroanstalter. Sjundeklassarna i Helsinge är med om ett slags experiment där alla Vandas elever använder plattorna samtidigt. Tanken var att testa om det trådlösa nätet håller.
– Vi lyckades få nätet att krascha – men det var det som var målet, att ta reda på vad den maximala belastningen är, säger Suvituuli Mikos, kommunikationschef på Vanda stad.
Ännu finns inga uppgifter om hur många användare blev för mycket för nätet. Stadens rapport väntas bli färdig i dag, torsdag.
I Helsinge fungerade ändå plattorna utan problem. Sjuorna hade i uppgift att fylla i en enkät och gå igenom sina uppgifter i molntjänsten Google Drive.
– Vi använder nästan inga papper längre, utan uppgifter och presentationer görs direkt på driven, säger Klaus Kojo.
Sedan plattorna inskaffades i början av året har de använts bland annat i språk-, matematik och kemiundervisningen.
– Vi har gjort förhör på den och använt den till att söka information. Det skulle vara roligt om den användes ännu mer i undervisningen, säger Wilma Lindqvist.
– Jo, det skulle vara roligt att göra prov på den! säger Sofia Kajala.
Elevernas önskemål kan snart gå i uppfyllelse. Olavi Pietikäinen, som är it-ansvarig och undervisar bland annat i IKT, berättar att autokorrigerande prov redan finns, men att programmen hittills inte till exempel klarar av att godkänna felstavade svar.
– Tyvärr blir det ofta flervalsfrågor i digitala prov. Men programmen utvecklas hela tiden, säger Pietikäinen.
I Helsinge används bland annat programmet Kahoot, ett spelbaserat undervisningsredskap, och Matteva, en webbsajt för övningar för matematikundervisning.
– I Matteva kan man göra uppgifter tills de blir rätt i stället för att nästa dag kolla i facit allt man gjort fel. Också språk lär man sig lättare med ett program som Kahoot i stället för att bara stirra på ordlistor, säger matematiklärare Johan Forssten.
Ny teknologi, ny undervisning
Man räknar med att läsplattorna kan användas i cirka tre år. Efter att garantin på ett år har gått ut är det skolorna som måste betala för plattor som måste repareras eller ersättas.
Enligt Pietikäinen har de flesta elever inga problem med att använda läsplattan, men särskilt i en del nyttoprogram, som till exempel kalkylbladsprogram, finns brister i kunnandet.
– Plattorna ersätter inte de läromedel vi använt tidigare, utan inför nya funktioner som kan hjälpa att förnya undervisningen. Numera behöver man till exempel inte lära sig allt utantill, men vi måste jobba med att lära oss granska kritiskt all den information som finns, säger Pietikäinen.
Vanda använder sig av nätfiltreringstjänsten Fortiguard, som skyddar barnen från skadligt webbinnehåll. Helsinge skola är läsplattorna endast till för klassrumsbruk, eleverna får alltså åtminstone i nuläget inte ta med dem hem.
– Det vore bäst om alla hade en egen, eftersom plattorna är gjorda för personligt bruk. Nu måste eleverna logga ut från alla appar varje gång de använt en. Men de lär sig snabbt, säger Pietikäinen.
Eleverna har varit ivriga och också de flesta lärare har varit positiva.
– Vissa har omfamnat dem genast, medan en del tycker att de metoder de använt tidigare varit tillräckliga. Vi måste se till att alla ser nyttan i den nya teknologin, säger Pietikäinen.