Bostadsläget oroar kandidater
Att bostadssituationen i huvudstadsregionen är ohållbar är riksdagskandidaterna överens om. Att hitta lösningar är svårt.
I sitt inledningsanförande i paneldebatten som arrangerades på onsdagen uttryckte Antero Levänen, personaldirektör på HOK-Elanto, oro över andelslagets möjligheter att i framtiden rekrytera yrkeskunnig personal om det inte blir lättare att hitta boende till ett rimligt pris i huvudstadsregionen. Enligt Levänen anställer HOK Elanto årligen tusen personer som ska hitta någonstans att bo.
– Att det här är en låglönebransch innebär speciella utmaningar. 500–600 euro i månadshyra närmar sig smärtgränsen för ett butiksbiträde, säger Levänen.
Helsingfors biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki säger att bostadssituationen i Helsingfors i hög grad inverkar på hela landets tillväxt, företagsamhet och kreativitet.
– Helsingfors vill växa och välkomna nya invånare. Här är arbetet med generalplanen ett viktigt verktyg. Vårt utkast tar sikte på 2050, och utgår från att Helsingfors ska ha möjlighet att växa med 250 000 personer under de kommande 35 åren. Det låter mycket i relation till dagens drygt 600 000 invånare, men tillväxttakten i prognosen är inte högre än den som varit rådande de senaste åren, säger hon.
Sinnemäki säger sig vara nöjd med generalplaneutkastet eftersom det innehåller element som får oss att se på staden på ett nytt sätt. Hon nämner de så kallade stadsboulevarderna, där privatbilismen får maka på sig till förmån för boende, samtidigt som staden investerar i spårvägstrafik.
– Den här förändringen är oundviklig om vi vill ha en stad med möjlighet att växa. Då behöver vi mer än tidigare förlita oss på kollektivtrafik, och uttryckligen spårvägstrafik, säger Sinnemäki.
Också Centerns Paula Lehtomäki framhöll kollektivtrafikens roll i strävan efter att utveckla nya bostadsområden. Centrumslingan är hon dock inte redo att bygga i detta skede. Privatbilismen vill hon inte heller åsidosätta eftersom den enligt Lehtomäki fortfarande är oumbärlig i vissa delar av huvudstadsområdet.
Fel typs bostad
De grönas Tuomas Rantanen pekade på utmaningar som den åldrande befolkningen medför, bland annat att många äldre fortfarande bor kvar i sina gamla, alltför stora familjebostäder. Här efterlyser han Aravabostäder med stödfunktioner.
– En orsak till att folk bor för dyrt är att deras bostäder inte är anpassade för det skede av livet invånarna befinner sig i, säger Rantanen.
SFP:s Björn Månsson konstaterar att bostadsbrist inte är något nytt fenomen i Helsingfors historia, och minns sin egen barndom i Rödbergen med ett rum, delat kök och delat badrum. Enligt Månsson är Helsingfors problem inte brist på utrymme, utan brist på tomter.
– Därför har jag stora förväntningar på den nya generalplanen.
För att motverka segregering vill Månsson blanda ägar- och hyresboende i samma kvarter. Han vill också fästa större uppmärksamhet vid att konkurrensen mellan de få byggbolag som nu behärskar marknaden verkligen fungerar.
Kai Mykkänen (Saml) anser att de många bilplatser som reserveras kring husen gör boendet dyrt – att han en bilplats är ingen grundlagsenlig rättighet, säger han.
Slopa ränteavdraget
Av panelisterna var alla utom Sannfinländarnas Mika Niikko redo att med varierande hastighet slopa avdragsrätten på bolåneräntor. Kai Mykkänen säger att slopandet skulle ge staten 160 miljoner euro till i inkomster.
– Avdragsrätten har en gång i tiden varit ett sätt att få folk att spara också relativt knappa inkomster. I dagens Finland finns ingen orsak för samhället att styra folk sparande, säger Mykkänen.
Björn Månsson är kluven vad gäller avdragsrätten eftersom man i en rättsstat enligt honom inte ska ändra reglerna under spelets gång.
– Folk har tagit lån och köpt bostad och sedan visar det sig att kalkylerna inte håller.
En successiv sänkning under en tillräckligt lång tidsperiod kunde dock vara en lösning, enligt Månsson.
Paula Lehtomäki påpekar att dagens låga räntenivå motiverar en slopad avdragsrätt medan Tuomas Rantanen vill ha bort avdragsrätten eftersom den enligt honom tenderar pressa upp den allmänna prisnivån på bostäder, något som samhället inte behöver medverka till.
Också Paavo Arhinmäki är redo att successivt minska avdragsrätten för att slutligen slopa den.
– I stället bör man koncentrera sig på att bygga hyresbostäder, men också olika mellanformer som Hitas och bostadsrättsbostäder.
Arhinmäki och flera andra panelister kritiserade de så kallade allmännyttiga bostadsbolagen, inklusive paneldebattens arrangör Sato, för att också deras hyror stigit i nivå med den fria marknaden. Enligt Arhinmäki finns det bland bostadsbolagens ägare numera aktörer för vilka avkastningen är det primära intresset, och inte att garantera boende till en rimlig kostnad, vilket varit det ursprungliga syftet.