Vallgård växer inifrån
Ännu för ett och ett halvt år sedan klagade många på att Vallgård i Helsingfors var så trist. Nu ser den gamla industristadsdelen ut att bli en föregångare i fastighetsutveckling.
HELSINGFORS Vi går in genom en välvd dörr där de sista tågvagnarna rullade ut 1990. En stor spiraltrappa leder upp till övre våningen. Där uppe öppnar sig ett rum där ljuset flödar in även en grå vinterdag som denna.
– Ljuset är härligt här. Speciellt på sommareftermiddagar, säger Magi Viljanen när vi överraskar gänget på reklambyrån Tähtikuviot.
Hennes man och firmans grundare Jouko Ollikainen, blir ivrig när det blir tal om Vallgård.
– Det här är det bästa möjliga stället för oss. Jag brukar fortfarande vända mig om när jag stänger ytterdörren bakom mig och förundras över att vi får vara här.
När Ollikainens reklamfirma flyttade i en av rödtegelbyggnaderna på Traversgränden för fjorton år sedan var företaget en av de första externa hyresgästerna hos VR i bolagets före detta depå.
– Det var skog utanför och VR:s gubbar hängde fortfarande här och hjälpte oss med allt möjligt. Det var väldigt charmigt, säger Viljanen.
Då talades det om att skapa ett ”Helwood” kring depån – ett kluster för företag i filmbranschen. Och några företag nischade på film hyr de facto in sig där.
För en tid sedan avkortades uppsägningstiden för Tähtikuviots hyreskontrakt med VR till bara en månad. Men i övrigt är läget ganska ovisst.
– Ingen berättar vad som är på gång. VR har inte reparerat taket på flera år. Det gjorde de förr. Men vi funderar inte på situationen längre. Vi ser tiden an.
Nytt tänk fyller tomrum
Ett stycke därifrån, på andra sidan Industrigatan, tar ett något nyare industriområde vid. I Instrumentariums före detta fabrik finns GE Healtcare som tillverkar patientövervakningsinstrument.
GE förfogar över ett helt kvarter. När företagets arbetssätt förändrades och verksamhet flyttades till andra fabriker tömdes de fyra huskropparna i Vallgård sakta mak på personal och verksamhet. En längre tid såg det rätt dystert ut.
– När man gör mjukvara i dag gör man det i team. När vi började föra samman människor minskade behovet av enskilda kontor. Utrymme började frigöras. Här var mörkt, inget liv, ingen puls, säger Mikko Kauppinen som är ekonomidirektör på GE.
Telefonen ringde inte fast GE i åratal hade stora skyltar om lediga lokaler i sina fönster.
Företaget gick i stället in för att skapa ett kluster kring digital medicinteknik. Tanken var att samla mindre företag kring en stor aktör – att skapa en omgivning som tjänar GE:s syften.
– Nu är det plötsligt sexigt att komma hit. Om fem år är det inte omöjligt att också grannhusen fylls med företag som sysslar med medicinteknik eller dess stödfunktioner, säger Kauppinen.
Höga förväntningar
Helsingfors stads näringslivsavdelning har varit aktivt med i utvecklingen av Vallgård och GE:s företagskluster. Stadens krav var att klustret skulle vara öppet för alla aktörer i branschen.
– Det här är ett bra exempel på hur ett företag kan vända en negativ trend till något positivt. Det är ett sunt alternativ till att sälja eller be om en planändring som fastighetsägare ofta gör, säger Minna Maarttola som är utvecklingsdirektör på Helsingfors stad.
Inför arbetet med en plan för Vallgård började staden år 2012 föra en dialog med företagen på området.
– Förväntningarna på områdets pånyttfödelse var stora, säger Maarttola.
Det är inte konstigt. Logistiskt sett ligger Vallgård mycket bra till. Det är nära till tågstationen i Böle och det är lätt att ta sig till flygplatsen.
De brister som aktörerna i Vallgård pekar på är serviceutbudet. Det kilformade området som utgörs av nästan enbart företag, innebär att det finns en stor yta där det knappt händer någonting på helger och kvällar. Utbudet av förströelser begränsar sig i dag till ett antal lunchrestauranger.
– När det blir konkurrens om arbetskraften har det stor betydelse i vilken miljö arbetsplatserna finns och hur bra förbindelserna är. Men om det finns tillräckligt med jobb och invånare på ett område finns det också beställning på kaféer och dylikt, säger Maarttola.
Nu finns en detaljplan för depåområdet som ägs av VR. Målet med depåområdet är ett nytt kreativt hjärta som stöder sig på historien. Maarttola och Kauppinen hoppas att depåområdets utveckling ska hjälpa upp servicebristen. Och Mikko Kauppinen är övertygad:
– Om staten, staden och företagen samarbetar går det att skapa en positiv snöbollseffekt. Men någon måste engagera sig.