Hemvård ska ersätta nedlagda bäddplatser

Fortfarande är det liv och rörelse i korridorerna vid Hertonäs sjukhus, och den här vårdagen råkar personalklubbens årliga loppmarknad jämte korvgrillning ordnas. Än så länge är största delen av patienterna kvar, men tar man hissen upp till avdelning fem är stämningen annorlunda.

På avdelning fem återstår tio av totalt 25 platser, och många av sängarna gapar tomma med blottade madrasser. De patienter som är kvar är i så dåligt skick att de inte kan skickas hem. De väntar alla på en långvårdsplats eller en plats på en utvärderingsavdelning, där deras vårdbehov ska fastställas.

Också personalen försvinner. En del har redan slutat, medan andra snart ska göra det eller byter avdelning. Avdelningssköterskan Ellinoora Nurmi jobbar kvar till månadens slut.

– Det känns vemodigt. Vi har haft en jättebra enhet, där allt har funge­rat bra och personalen har trivts. Förstås finns också en oro för hur platserna ska räcka till i framtiden och om hemvården förmår klara av belastningen. Vi har nog inte haft några onödiga patienter här, säger Nurmi.

Snabb stängning

Beslutet om att stänga Hertonäs sjukhus redan i år fattades precis före årsskiftet. Då var antalet bäddplatser hundra, fördelat på fyra avdelningar. Då mars är till ända återstår tre avdelningar och före sommaren ska ytterligare en avdelning stängas. Resten av platserna avvecklas på hösten.

En del av patienterna styrs i stället till Dals, Malms eller Storkärrs sjukhus. Några kan få vård i hemmet inom ramen för hemsjukhuset och så köper staden ett tiotal platser vid Åggelby rehabiliteringssjukhus. Men ungefär hälften av de hundra platserna ersätts inte.

De flesta patienterna på Hertonäs sjukhus är äldre, och tanken är att de ska klara sig allt bättre hemma.

– Vårdperioderna har blivit kortare men fler. I och med att perioderna på sjukhus förkortats kan vi vårda fler med samma antal platser. Genom att göra hemförlovningen från sjukhuset till hemmet eller serviceboendet smidigare kan vi också minska på behovet av sjukhusplatser, säger Juha Jolkkonen, avdelningschef vid social- och hälsovårdsverket med ansvar för sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster.

I samband med att Hertonäs sjukhus avvecklas startar stadssjukhuset en ny service, ett hemförlovningsteam med Malms sjukhus som bas som ska se till att patienterna får den extra hjälp de kan behöva i samband med att de lämnar sjukhuset. Redan nu gör sjukhuset hembesök för att utreda förutsättningarna.

– Ofta kommer vi till att vi åtminstone försöker hemförlova patienten. Men vid behov kan hen komma tillbaka till oss, och det händer förstås ibland, säger överläkaren Jaana Saarenheimo vid Hertonäs sjukhus.

Hemvården en risk

Med mer stöd kunde det kanske vara möjligt att förkorta sjukhusvistelserna lite, tror Saarenheimo.

– Vid flera av sjukhusen har vistelserna förkortats, och de kunde säkert förkortas lite till med mer stöd. Men nu är hemvårdens resurser så knappa att det inte lyckas.

Här ligger risken i att minska på antalet sjukhusplatser.

– Visst finns här en viss risk – lyckas vi effektivera hemvården tillräckligt? Hemvården skulle behöva mer utbildade sjukskötare och läkare. Bara om hemvården blir tillräckligt effektiv kan pusslet lyckas, säger Saarenheimo.

Samtidigt som patienterna på avvecklade avdelning fem väntar på en plats i långvården minskar ändå platserna också där. Fyrtio platser ska bort, och trettiotre av dem är redan fastslagna till Stengårds, Forsby och Kvarnbäckens sjukhus. Några svenska platser finns än så länge inte på nedskärningslistan, men var de sju som återstår ska tas har ännu inte slagits fast.

– Fyrtio slopade platser är en mycket måttlig minskning med tanke på att det totala antalet platser i institutionsvården för äldre ändå är närmare tusen i stadens egen regi, och dessutom köper staden ungefär 600 platser. Den övergripande tanken är ju att en större andel av de äldre bor hemma, och färre behöver dygnetruntvård. Och för dem som behöver det finns serviceboende, hellre än långvård, säger Juha Jolkkonen.

Servicesedlar på förslag

Den måttliga platsminskningen kan ändå ställas mot det faktum att antalet äldre i staden växer. Inom tio år beräknas antalet Helsingforsbor som fyllt 75 år ha ökat med närmare hälften.

Vad händer med de resurser som frigörs – är de inbesparingar, eller kanaliseras de till exempelvis hemvården?

– En del är inbesparingar, en del styrs om till andra verksamheter. Riktningen går ju mot lättare strukturer, och då är servicen inte heller lika resurskrävande, säger Jolkkonen.

Nästa vecka får social- och hälsovårdsnämnden ett förslag om att införa servicesedlar i hemvården på sitt bord. Det är social- och hälsovårdsverket som berett förslaget, och Jolkkonen medger att sedlarna är ett sätt att klara av det växande behovet av service då de egna resurserna är begränsade. För klienten skulle det ändå vara lite dyrare att använda sig av servicesedeln än av stadens egen hemvård.

– Det primära målet är ändå att öka valfriheten för klienten. Ett annat är att vi med samma resurser ska kunna erbjuda service till fler. Med servicesedeln kunde också tillgängligheten till svensk service förbättras. Det är ändå frivilligt att använda sig av servicesedeln, så staden måste alltid vara beredd att erbjuda service till dem som inte vill ha sedeln.

Antalet besök inom hemvården har vuxit varje år under de senaste åren, och behovet fortsätter att växa. I fjol ökade antalet besök med fem procent jämfört med året innan.

– Antalet besök växer fortare än antalet klienter då tyngdpunkten inom hemvården ligger allt mer på dem som behöver mycket hjälp. Trenden kommer att vara densamma under kommande år, säger Jolkkonen.