Regnvatten spolar toan hos Skanska
Skyfall, skur eller duggregn gör ingen skillnad. Vatten som kommer från ovan är välkommet hos byggbolaget Skanska. Helst ser man att det regnar lite oftare. På huvudkontoret i Helsingfors samlas regnvatten upp för återvinning.
Som en förebild för det nya kontoret där det ekologiska avtrycket är minimalt och där personalens trivsel är maximal. Ungefär så vill svenska byggjätten Skanska profilera sig och har satsat på att bygga en arbetsplats som andra avundas.
Skanskahuset står där Mannerheimvägen slutar och Tavastehusleden börjar, intill Brunakärr, med Södra Haga inom synhåll och Lillhoplax på ett stenkasts avstånd. Förbindelserna är goda åt de flesta håll, och läget har varit en avgörande faktor för beslutet att bygga nytt huvudkontor.
- Skanska är till 80 procent svenskägt och namnet kan härledas ur ursprunget, Skånska cementgjuteriet.
- Företaget har sammanlagt 57 000 anställda och omsätter 16 miljarder euro.
- Verksamheten ligger i de nordiska länderna (43 %), Europa (19 %) och USA (38 %).
- Skanska har av etiska skäl avstått från sin verksamhet i Ryssland och Sydamerika. Det är för att undvika trubbel med korruption, mutor och uselt utfört arbete.
– Logistiken ska fungera. Skanska har byggprojekt i de flesta vädersträck och det ska vara enkelt att ta sig till olika platser. Det sparar tid, energi och kostnader, förklarar Mia Andelin,med en titel som speglar dagens värderingar, green business manager. Läget är också valt med tanke på att de anställda ska nå kontoret med kollektivtrafik eller på cykel.
Utanpå påminner Skanskas huvudkontor om många andra nya huvudkontor, en stram fasad med nutida formspråk, stora fönster och med färgklickar i element som ska ge det yttre stringens. Ingången ligger inne i kvarteret, som överraskar med helvita väggar. Och inne överraskar den generösa användningen av ett tomrum i form av en atriumgård som sträcker sig från golv till tak med en pyramidliknande konstruktion högst uppe. Varje våning kretsar runt atriumgården och resultatet är en öppenhet och ett ljus som genomsyrar byggnaden trots en djup huskropp.
Trapporna i flitigt bruk
– Dagsljus är viktigt för välbefinnandet. Från alla arbetsbord har man utsikt ut. Folk ska trivas och må bra för att jobba bra, säger Andelin och pekar på trappan som upptar den bakre väggen av atriumgården och går från våning till våning. I stället för att bara bygga vanliga brandtrappor valde man att skapa ett trapphus som har stor synlighet mitt i huset.
– Brandtrappor känns ofta trånga och ligger alltid lite på sidan. Den här trappan är i flitig användning. Folk går i trapporna i stället för att ta hissen, en del enheter håller trappdagar, andra utmanar varandra i att gå i trappor, säger Andelin och tillägger att man dessutom har både gympasal, med motionsledare i huset, och gym.
De fysiska arbetsplatserna står tätt i kontorslandskap och är avskärmade genom hyllor och skåp. Det är bara mötesrummen som finns innanför fyra väggar. Sådana finns det gott om. Heltäckningsmattor har ett ljuddämpande syfte, och Andelin menar att de inte är värre dammsamlare än glatta golv.
– Städning är viktigt, och heltäckningsmattan har den fördelen att den binder damm medan glatta golv låter damråttorna virvla runt.
1,6 miljoner liter regnvatten
Skanskas huvudkontor utmärker sig för en strävan att minska det ekologiska avtrycket. Genom sensorer som avläser dagsljusets inflöde och mänsklig närvaro reglerar automatiken behovet av belysning. Genom effektiv husteknologi och dessutom optimalt intag av dagsljus är förbrukningen av energi 43 procent lägre än nivån för det allmänna byggnadsregelverket.
– Vi har inte bergvärme eftersom fjärrvärmen är tillgänglig och vi tar tillvara överloppsenergin från luftväxlingssystemet. Och så fångar vi upp regnvatten på taket och använder det för att spola toaletter och tvätta bilar, säger Andelin och efterlyser lite mera regn.
– Regnmängderna är inte tillräckliga för att huset ska vara helt självförsörjande på toalettvatten, säger hon.
Men närapå. I fjol samlade man upp hela 1,6 miljoner liter regnvatten och det täcker 90 procent av behovet av toavatten.
Däremot ligger det inte energieffektivitet i att ta tillvara snö, eftersom kostnaderna för att smälta snön blir dyra.
Kan man använda regnvattensuppsamling på vanliga bostadshus?
– Dilemmat är att såväl husbygget som vattenkonsumtionen ska vara tillräckligt omfattande för att bli lönsamt. I ett mindre bostadsbolag skulle regnvattensuppsamlingen leda till betydligt dyrare bostadspriser, och det brukar inte falla i god jord. I det här skedet är systemet helt enkelt för kostsamt för att det skulle ses som ett attraktivt alternativ i bostadsbolag.
På Skanskas tak har man också riggat upp ställningar för solceller.
– Vi har inte installerat själva solfångarna utan väntar de på allra nyaste tekniska rönen som samtidigt sänker kostnaderna för investeringen, säger hon. Några vindkraftverk kommer knappast att ståta på taket.
– Jag tror inte att vindkraft inne i staden väcker entusiasm hos vare sig beslutsfattare eller invånare i närheten.
Även om satsningarna på mer hållbara lösningar inte verkar enorma är resultatet att Skanskas ekologiska avtryck har blivit mindre. Där byggnaden i sig brukar stå för 80 procent av det ekologiska avtrycket och byggnadsskedet för 20 procent, är balansen nu 50-50. På sikt är hållbarheten därmed sundare.
Insatserna för ett bättre hus har lett till att Skanska har rätt att skylta med det amerikanska miljöcertifikatet Leed och graden är platina, det vill säga den högsta.
– Det är inte en utmärkelse som man köper på nätet utan ett certifikat som man får efter att ha kunnat ge obestridlig klarläggning på de åtgärder som tillämpas och utförts, säger Mia Andelin.