Stenbrott gör stort ridstall hemlöst i Esbo
Fageräng ridstall ligger nära platsen där Esbo Gårds stenbrott etableras. När schaktningen börjar blir 30 hästar hemlösa och stallägare Maria Mäkinen får ställa sig i stadens bostadskö. Naturvänner går i taket över planerna.
Islandshästen Frigg och världens bästa bacon, det ungerska ullsvinet Irmeli är oskiljaktiga vänner. De är alltid tillsammans och de bor ihop. När vi stiger ur bilen vid Fageräng ridstall lämnar den enorma grisen grottan av hö där hon sovit och kommer emot oss i sällskap med hästen.
- Miljökonsekvensbedömningsprocessen av Esbo gårds stenbrott har kommit till stadiet där man gör en miljökonsekvensbeskrivning.
- Enligt dokumenten i miljökonsekvensprocessen schaktas 10 - 15 miljoner kubikmeter sten och sedan fylls gropen till en höjd av 75 meter över havet. Schaktningen pågår cirka 35 år och gropen fylls i 100 år.
- Stenbrottet kan ge upphov till buller och partiklar och ha följder för människor, djur, vattendrag och natur i ett vidsträckt område.
- Projektets verksamhet strider mot landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen och påverkar generalplaneringen i norra och mellersta Esbo.
- Miljönämnden anser det är viktigt att man noggrant utreder effekterna av den schaktning som går nedanför grundvattennivån.
- Hushållen har brunnar där det kan ske förändringar i grundvattnet. Den närmaste bostaden med egen brunn ligger 150 meter från stenbrottet.
- Trafiken till stenbrottet sker norrifrån.
- Ytvattnet från stenbrottet rinner till Låjärv varifrån Mankån leder ut i havet. Mankån är en av fyra åar i Nyland där den utrotningshotade havsöringen förekommer.
- Hästen Frigg och grisen Irmeli har en egen facebooksida: Mummoponi ja possut.
– Frigg adopterade Irmeli då hon var liten och de har hängt ihop sedan dess, berättar Maria Mäkinen som driver Fageräng ridstall.
Vi befinner oss högt uppe i skogarna norr om Haluträsket där det enda som hörs är måsarna som flyger till Käringmossen för att äta sopor och skogens sus. Här har Maria Mäkinen 20 hektar åker och skog. Hon har betesmark och odlar hö. På gården finns närmare trettio hästar, några ungerska ullsvin samt höns och hundar. Hit brukar folk komma inte bara för att rida utan också för att hänga och titta på djuren.
Bland hästfolk är stället populärt, man kommer ända från Lahtis för här finns den bästa terrängen för ridning, uppger Mäkinen. Skogarna har 10–12 kilometer ridvägar som sträcker sig in på Kyrkslätts sida och det är inte bara hästar från Fageräng som rör sig i skogen. I Köklax med omnejd finns omkring 200 hästar som alla har nytta av terrängen.
Men framtiden är osäker. Det finns stora planer på ett stenbrott som skulle omfatta 73 hektar tvåhundra meter från Fageräng gård.
– Man kan inte ha hästar i närheten av ett stenbrott. Ur djurskyddssynpunkt är det ohållbart. Oljudet skrämmer hästarna. Jag får göra mig av med djuren. Det värsta är att jag inte kan sälja gården. Vem vill köpa mark vid en stenkross, frågar Maria Mäkinen.
Hon har bott på Fageräng i 30 år, för att det är lugnt och skönt. De flesta hästar är födda på gården och två är 34 år gamla. Här får Maria Mäkinen får sitt levebröd. Hon odlar grönsaker och försöker vara så självförsörjande som möjligt. Högberget där stenbrottet placeras fungerar idag som en grön korridor för djur som passerar från södra till norra Esbo. Lo, björn, fladdermöss och flygekorre har observerats. På åkern har Maria Mäkinen hittat stenåldersverktyg.
Stenbrottsplanerna betyder att hon inte kan planera framåt. Nu måste hon bara vänta.
– Jag får se, det finns ju inga beslut. En människa kan inte göra något mot ett stort företag. Men de tar mitt levebröd, jag får ställa mig i stadens bostadskö. Jag är också skyldig banken pengar, säger Mäkinen. Hon är besviken på Esbo stad som talat om att satsa på ridvägar och föra en politik som tillåter hästar i terrängen.
Värdefull natur
För miljörörelsen kommer Esbo gårds planer som en överraskning. Skogsinventerare Olli Manninen är den som senast utforskat skogen kring Högberget.
– Berget och dess omgivningar är ett exceptionellt naturområde med gamla skogar av god kvalitet som är värda att bevaras. Här finns fina bergstallar, gamla granbestånd och rikligt med asp. Där ser ut att finnas revir för flygekorrar. Det låter som en vild plan om där grundas ett stenbrott på 73 hektar. Det är något vi bör reagera på, säger Manninen.
Esbo gård planerar schakta bort miljoner kubikmeter sten och jord i Högberget. Därefter ska stenbrottet fyllas med överskottsjord från huvudstadsregionen. Helsingfors stad har brist på platser dit man kan föra överskottsjord och Esbo gård har fått en förfrågan från en operatör.
– Vi har blivit kontaktade med en fråga om vi med våra jordområden kan se över vad det finns för möjligheter att bryta sten. Vår mark ligger i anslutning till Käringmossens avfallshanteringscentral där det redan finns andra stenbrott, säger Esbo gårds styrelseordförande Rolf Saxberg. Han vill inte avslöja vem som tagit kontakt och framhåller att det inte handlar enbart om ägarambition utan om ett stort samhälleligt problem.
På grund av metrobygget är det inte just nu brist på grus i huvudstadsregionen. Men det framtida behovet verkar vara stort.
– När det är brist på grus fraktas det hit med långtradare från landsbygden, säger miljöinspektör Harri Anttila vid Esbo miljöcentral.
Samtidigt har Helsingfors ingenstans att dumpa sin överskottsjord.
– Urbaniseringsprocessen i huvudstadsregionen behöver den här typen av kapacitet och därför har det gjorts en utredning som visat att vi har ett område intill det grustag som Esbo stad och Rudus har. Det är ett område som är känt för den typen av verksamhet och alltid när man har en avstjälpningsplats finns det också ett grusprojekt, säger Saxberg.
Esbo gård har inventerat förekomst av fisk, fåglar, fladdermöss, flygekorrar, människor och grundvatten. Esbo gård har också ställt krav på att stenbrottet använder den bästa tänkbara tekniken för att dämpa buller och krävt att schaktningen endast får ske under fastställda tider vardagar och veckoslut.
Har dragit ut på tiden
Processen är så långt på väg att Esbo gård sannolikt lämnar in en ansökan om brytning på området. I dag hålls en workshop om planerna. I början av maj hålls ett möte för alla som bor i närheten.
Enligt Saxberg ska man dumpa överskottsjord i högst 20 – 30 år och inte som det står i miljökonsekvensbedömningens dokument, i 100 år. Sedan ser platsen ut som förut när man planterat ovanpå grusbrottet. Man får tillstånd för tio år i taget.
Miljökonsekvensprocessen har inte hållit tidtabellen. På grund av att Närings- trafik- och miljöcentralen har begärt många tilläggsutredningar har det dragit ut på tiden. Ifall man kommer fram till att stenbrottet skall grundas behövs tillstånd, bland annat miljölov och marktäcktslov vars processer också pågår ett par år.
Samtidigt som man bedömer miljökonsekvenser för Esbo gårds stenbrott pågår miljökonsekvensbedömning för Esbo stads eget stenbrott som grundas i Vinkelkärr. I närheten ligger också Rudus stenbrott.