Tvåspråkigheten gynnar Grankulla
Grankulla som har minsta antalet svenskspråkiga ser ut som en stor vinnare på statsandelarnas tvåspråkighetstillägg. Sibbo, Kyrkslätt och Helsingfors vinner också medan Esbo och Vanda där det bor många svenskspråkiga förlorar på tvåspråkigheten.
I år räknar man ut tillägget för tvåspråkighet på ett nytt sätt för att statsandelssystemet ändrats. HBL har bett Kommunförbundet ta fram siffror för hur de nya statsandelarna för tvåspråkighet fördelar sig i en rad kommuner. Siffrorna visar kalkylerade kostnader för tvåspråkighet. Grankulla som har det lägsta antalet svenskspråkiga vinner mest och får 63 euro per invånare, sedan kommer Sibbo som får 61 euro, Kyrkslätt får 14 euro och Helsingfors 4 euro per invånare.
Räknat i miljoner vinner Helsingfors 2,7 miljoner, i Sibbo 1,2 miljoner och i Grankulla och Kyrkslätt cirka en halv miljon. Men i Vanda och Esbo minskar språktillägget.
Pengarna klirrar inte direkt in i kommunens kassa. Först drar man av kommunens självfinansieringsandelar.
Enligt det nya sättet att räkna beviljas pengarna bara tvåspråkiga kommuner. Ett eurobelopp per invånare ställs i relation till antalet invånare i hela kommunen.
Genom den här räkneoperationen får Vanda med sina 5 700 svenskspråkiga 2,4 miljoner mindre än vad staden fick i fjol enligt det gamla beräkningssystemet. Men Grankulla som har 3 300 svenskspråkiga får mera pengar för att de svenskspråkiga procentuellt är fler.
– Om kommunförbundets siffror visar kalkylerade kostnader stämmer de med våra egna siffror. Men på basen av dem kan man inte säga vilken summa som slutligen hamnar i kommunen, säger finansdirektör Patrik Marjamaa i Vanda.
Han anser att en enskild ändring i statsandelssystemet inte visar särskilt mycket. Stora nedskärningar minskar statsandelarna med 1,4 miljarder på hela kommunfältet. Vanda förlorar 50 miljoner i statsandelar i år.
– När staden växer, befolkningen blir äldre och servicebehovet ökar skulle våra statsandelar i normala fall öka. Men staden avstår inte från att främja tvåspråkighet, säger Marjamaa.
Grankulla som ser ut att vinna på tvåspråkigheten förlorar 1,7 miljoner i statsandelar. Enligt stadsdirektör Torsten Widén finns det inget akut behov av att förbättra tvåspråkigheten även om det i bland är svårt att rekrytera personal som behärskar svenska.
– Det är en hederssak för kommunen att kunna vara så tvåspråkig som möjligt, säger Widén.
Enligt det gamla sättet att räkna gavs statsandelar för svenskspråkiga 6–15-åringar till alla kommuner. Då fick Tammerfors, Kotka, Björneborg och Uleåborg pengar för svenskspråkiga elever.
Men de är inte är klassade som tvåspråkiga och förlorar nu det här tillägget.
I Uleåborg som mister nästan fyra miljoner på grund av detta finns svenskt dagis och skola. Men staden har inte övervägt att bli tvåspråkig.
– Vi har inte fört någon sådan diskussion. Betyder tvåspråkighetsstatus också nya förpliktelser, frågar stadsdirektör Matti Pennanen. Men han påpekar att det svenska språket är viktigt för staden i samarbetet med Sverige inom Bottenviksbågen och när man anställer folk. Han är också stolt över den svenska skolan som upprätthålls av staten och Kulturfonden.
- Helsingfors: 35 600 svenskspråkiga, totalt 612 664 invånare.
- Esbo: 20 200 svenskspråkiga, totalt 260 753 invånare.
- Sibbo: 6 700 svenskspråkiga, totalt 18 739 invånare.
- Kyrkslätt: 6 600 svenskspråkiga, totalt 38 200 invånare.
- Vanda: 5 700 svenskspråkiga, totalt 210 000 invånare.
-
Grankulla: 3 300 svenskspråkiga, totalt 9 100 invånare.
Tvåspråkighetstillägget är statsandel för kommunal basservice. Pengarna är inte öronmärkta och det betyder att tvåspråkighetstillägget inte behöver användas för kostnader som tvåspråkighet orsakar. Idén med att inte öronmärka statsandelar anses som särskilt viktigt när den kommunala ekonomin stramas åt.
Helsingfors som enligt kalkylen får 2,7 miljoner mer än ifjol skulle enligt en utredning som staden gjort om tvåspråkighet behöva två nya tjänster i den svenskspråkiga förvaltningen och en bättre satsning på översättningar till svenska.
Stadsdirektör Jussi Pajunen tog emot tvåspråkighetsrapporten i januari.
Kommer staden att satsa pengar på tvåspråkighetsåtgärder som föreslogs i rapporten?
– I det här skedet kan jag inte svara på om det kommer några nya tjänster. Just nu funderar vi på förslagen och bereder en process för att få svensk service under ständig uppföljning så att vi i realtid bevakar hur den svenska servicen utvecklas i Helsingfors, säger Pajunen.