"Studiehandledarens roll avgörande"
Studiehandledarna har fortfarande en nyckelroll i valet av utbildning, visar en ny undersökning om Helsingfors universitet.
För att lära känna sin målgrupp bättre har Helsingfors universitet kartlagt svenskspråkiga abiturienters uppfattningar. Undersökningen visar att eleverna känner till universitetet, men vet inte vad det har att erbjuda.
– Vi är en elefant på gott och ont. Man känner till oss, men vet inte riktigt vad vi sysslar med eftersom vi är en så stor institution, säger Martta Lindström, teamledare på avdelningen för svenska ärenden.
Abiturienterna som svarade på enkäten ansåg att de själva fick påverka sitt studieval – exempelvis föräldrarnas roll var inte så stor. Studiehandledarna var däremot i nyckelroll.
– Studiehandledarnas roll är helt avgörande. De var den främsta informationskällan, säger Lindström.
Är det studiehandledarna som inte har koll på Helsingfors universitet eller väljer de att inte marknadsföra det för eleverna?
– Jag skulle inte dra en sådan slutsats utifrån vår undersökning, men vi måste se till hur vi samarbetar med studiehandledare. Det är klart det finns någon relation där.
Benita Norrbäck-Stenman, studiehandledare på Jakobstads gymnasium, håller med om studiehandledarnas är en viktig informationskälla, men enligt henne har eleverna blivit bättre på att söka information själv och har ofta en tanke om vad de vill redan på förhand.
– Som studiehandledare ska vi bara tillhandahålla information. Det är inte vi som ska bestämma, utan det är elevernas eget val.
Samtidigt konstaterar Norrbäck-Stenman att till exempel studiehandledarens egen utbildning kan påverka handledningen omedvetet eftersom man är mer bekant med den. Hon uppskattar att Helsingfors universitet har ett bra rykte bland studiehandledare.
– Men man för inte fram positivt och negativt på det viset, utan man måste se på den studerande och vilka förutsättningar finns.
Prestigefyllt universitet
Enligt Martta Lindström upplever många elever universitetet som flummigt.
– I sig är det inte en överraskning, vi har ju 300 läroämnen. Men det var överraskande hur okänt universitetet sist och slutligen är. Man vet att vi har medicinska och juridiska fakulteten och kanske Social- och kommunalhögskolan, men that’s it, säger Lindström.
Överraskande i undersökningen var enligt Lindberg också hur starkt bilden av Helsingfors universitet förknippas med staden Helsingfors, som upplevs speciellt utanför huvudstadsregionen som skrämmande och finskspråkig.
Personlig kontakt viktig
Helsingfors universitet har satsat mycket på sin svenskspråkiga studentrekrytering och marknadsföring. Redan för två år sedan lanserades ett rekryteringskoncept, Uni på väg, där universitets studenter och forskare tar över undervisningen i ett par timmar.
I undersökningen framgick att personliga kontakter är viktiga, liksom att synas på plats i gymnasierna. Planen är att i marknadsföringen betona universitetets styrkor, såsom tvåspråkigheten.
– Det att vi är ett stort universitet behöver inte betyda att vi är skrämmande, utan det är en styrka att det finns så mycket att välja mellan, säger Lindström.
Också Norrbäck-Stenman anser att universiteten ska satsa på att besöka gymnasierna.
– Det sänker tröskeln att söka in då man ser att de som studerar på universitetet är helt vanliga ungdomar. Den delen av marknadsföringen är viktig, säger Norrbäck-Stenman.
I Jakobstad, liksom i övriga Österbotten, finns det en stark tradition att söka till Åbo Akademi i Österbotten. I Jakobstads gymnasium söker majoriteten dit.
– Vi brukar gå in och titta på olika universitets webbplatser, och det jag märkt är att Helsingfors universitets webbsidor är röriga. Det finns så mycket information att det är svårt att hitta, och det kan vara avskräckande i det första skedet – man ids inte börja söka, säger Norrbäck-Stenman.
Flest möjligheter i Helsingfors
Historiestuderandena Sara Johansson, Ina Suominen, Sebastian Lindberg och Jon Järviniemi är nöjda med sitt val av universitet. De anser att Helsingfors universitet har ett bra rykte.
– Det är ju ett av de bästa universiteten i Finland, säger Lindberg.
Historia kan man också studera på svenska vid Åbo Akademi, men Helsingfors är mer lockande som studiestad, menar studenterna.
– I Helsingfors får man flera kontakter än i Åbo, där finns det bara ålänningar och österbottningar, säger Järviniemi, som tidigare studerande vid Åbo Akademi.
Lindberg instämmer.
– På Helsingfors universitet har man flera möjligheter och större kursutbud - här kan man också ta kurser på finska om man vill, säger han.
Sara Johansson gick gymnasiet i Jakobstad och också hon funderade mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet, men valet av studiestad vägde tyngst.
– I Helsingfors har man också flera arbetsmöjligheter, säger hon.