Metro och höghus ersätter grisar och kor
Urbaniseringen av Östersundom avancerar. Tillsvidare syns framtiden enbart på kartor och papper. Men februari 2015 är en viktig månad. Det är nu de stora linjerna slås fast för hur området ska se ut på 2020- och 2030-talet.
Det är en osäker framtid som lurar bakom gårdsknuten för dem som bor på Östersundom gård med omnejd. Det är inte lätt att vara företagare när de yttre omständigheterna kan se helt annorlunda ut inom några år.
Hundra meter från gårdsplanen ska orange metrovagnar susa förbi. Där metron går byggs höghus med all den rekvisita som hör till, affärer, pubar, restauranger och offentlig service.
Tät bebyggelse betecknas med mörkröd färg på kartan över generalplanen, som just nu är till påseende för alla som är intresserade. Tidpunkten är inne för att fråga och ta ställning till framtidsplanerna. Om någonting inte faller en i smaken gäller det att reagera nu. När generalplanen är godkänd är det betydligt svårare att påverka verkligheten.
Femte generationen
Släkten Borgström på Östersundom gård är experter både på områdets historia och på dess framtid. Området Östersundom har förknippats med familjen Borgström alltsedan 1870 då gården övergick i släktens ägo. Då hörde också Björnsö, Granö, Björkudden och mycket mer till ägorna. I dagens läge är det den femte generationen som har tagit över verksamheten och den sjätte generationen lever på gården. Det är stallverksamhet och annan småföretagsamhet som gäller. Gården består i dag av 110 hektar skog och 50 hektar åker.
– Vi vet att miljön här omkring oss förändras. Men vi vet inte hur snabbt det går och hur omgivningen exakt ser ut sedan. Det innebär att det är svårt att göra några investeringar på lång- eller medellång sikt, säger Charlotta Malmstén, född Borgström. Hon har ordagrant sadlat om från att ha arbetat som sjukskötare i Borgå till att driva ridskolan och stallet i Karlvik.
Hästarna står lugnt och sover i sina hagar. Varken ljudet från byggmaskiner eller trafik förstör landsbygdsidyllen åtminstone ännu.
Lantbruksrådet Marcus H. Borgström som är i startgroparna med att flytta in till Helsingfors centrum säger att de som har varit med länge förstår att planerna att bygga ut och exploatera Östersundom tog fart mycket tidigt.
Han har antecknat några intressanta årtal på ett papper:
1933 Nya Borgåvägen, 1968 Borgå motorväg, 1988 Raimo Ilaskivi skrämde Sibbo kommun, 2009 blev Östersundom Helsingfors.
– Ett litet steg mot en urbanisering togs redan då nya Borgåvägen (väg 170) byggdes här helt nära karaktärshuset 1933. Följande stora steg var det att Borgå motorväg började byggas 1968. Min pappa Nils Borgström insåg att här kommer att hända saker. Han sålde Hältingträskområdet till Helsingfors stad på 1960-talet. Under samma årtionde köpte Helsingfors också Husögård, som hörde till Sibbo, berättar Marcus Borgström.
Han analyserar historiens gång med att säga att Sibbo kommun hade svårt att respektera det att Helsingfors stad var en ganska stor markägare i Sibbo.
– Det berättas att Helsingfors hade velat planera ut Husögård som gränsar till Nordsjö och Nordsjöhamn. Sibbo sade nej. Jag har den teorin att om Sibbo då hade varit tillmötesgående hade annekteringen av västra Sibbo kanske aldrig hänt, spekulerar Borgström.
Sovstad nära Västerkulla
– Följande skrämskott kom då dåvarande stadsdirektör Raimo Ilaskivi planerade in en stor förort ungefär där Västerkulla gård ligger. Han gjorde bara två fel. Han berättade varken för Vanda eller för Sibbo vad han sysslade med. Området låg helt och hållet i Vanda. Helsingfors agerande öppnade våra ögon för hur det kan gå i kommunalpolitiken. Det ledde till att jag och mina syskon tog kontakt med Sibbo kommun och frågade om vi tillsammans kunde göra något för att hindra stadsdirektörens byggnadsplaner. Det var då starten på planläggningen av områdena Björnsö, Östersundom och Majvik inleddes, berättar Marcus Borgström.
Resten är redan modern tid. Stora områden i sydvästra Sibbo blev Helsingfors 1 januari 2009, trots Sibbobornas hårda motstånd. Sedan dess har planläggningen av hela området pågått intensivt. Ägarna till Östersundom gård har samarbetat med Helsingfors stad.
Ett viktigt steg i processen är den generalplan som nu är till påseende för allmänheten fram till den 4 mars.
Charlotta Malmstén har ett par önskemål när det gäller generalplanen.
– Vi lever i den tron att området runt gården ska bevaras som kulturhistoriskt viktigt. Så är området utmärkt i generalplanen. Det omspänner en areal på 20-30 hektar. Vi hoppas att verkligheten motsvarar planerna. Mitt önskemål är dessutom att utbyggnaden av hela Östersundom går så långsamt att vi kan fortsätta med stallverksamheten samt hö- och havreproduktionen flera år framåt, säger Charlotta Malmstén.