Köerna växer till mathjälpen – EU-kassen kommer tillbaka
Allt fler behöver mathjälp när hushållskassan tryter. Vill man se något gott med det onda är det att också hjälpviljan ökar bland företag och producenter. Men det behövs ständigt mer, allt går åt.
Enligt informationen på webbsidan börjar matutdelningen på Helsingegatan onsdagar och fredagar klockan 11. Här verkar välgörenhetsorganisationen Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö, som delar ut mat och kläder till behövande i Helsingfors.
Men dörrarna har öppnats redan halv tio. Då är kön redan lång.
– I praktiken börjar vi alltid tidigare för att köerna inte ska bli övermäktiga. Skulle vi meddela att vi öppnar halv tio skulle här vara kö senast klockan åtta, säger Heikki Hursti som håller i trådarna.
Ändå är det kö ännu tre timmar efter att dörrarna öppnats.
– Behovet ökar helt klart. För ett par år sedan hade vi ungefär 2 000 besökare per gång, nu är antalet över 5 000 per vecka.
En ökning med över tjugo procent alltså. Dessutom delar organisationen ut kläder till 300–400 besökare per vecka.
– Det är många som tar kontakt med mig från olika håll i landet och undrar hur man startar en matutdelning. Jag hade till exempel ett telefonmöte med lärare i Torneå som ville få i gång en mathjälp. De här förfrågningarna har också ökat under de senaste åren, säger Hursti.
På borden i lokalen på Helsingegatan finns bröd, flingor, mjölk med orangefärgade rabattlappar på, korv, tomater, ägg som är för små för uppköparna... I en trave finns till och med fastlagsbullar med grädde.
– Positivt är att allt fler människor vill hjälpa till. Det är också fint att se att affärer och producenter vill vara med och hjälpa i allt högre grad, säger Hursti.
En av dem som vill hjälpa till är George Drayton, som själv förlorade sitt jobb som koordinator på kulturcentret Mellari i fjol då staden skulle spara. Han har tidigare jobbat inom it, på bland annat Nokia och Tietoenator, men sedan tre veckor tillbaka jobbar han som frivillig hos Hursti.
– Det är fint att kunna ge något tillbaka, att vara här känns bra. Min passion är människor. Då man ler och frågar hur det står till tinar folk upp, säger Drayton och ler stort.
Nya ansikten i kön
I Esbo har verksamhetsledaren Hannu Hätönen på Hyvä Arki, som också delar ut mathjälp, märkt samma sak som Hursti. Behovet ökar, och också hjälpviljan. Under fjolåret hade mathjälpen sammanlagt 33 000 besök.
– Nej, det ät helt omöjligt att få maten att alltid räcka till. Men vi har en reserv av sådant som bröd, kringlor och kex så att ingen ska bli helt utan, säger Hätönen.
Också Hätönen vittnar om långa köer – flera timmar före mathjälpen öppnar. För att bli av med köandet har Hyvä Arki hittat på ett nummerlappssystem där slumpen avgör vilka som får gå in först.
– Också besökarna har fått nya ansikten. Nu representerar de en genomskärning av hela samhället: åldringar, studerande, magistrar, rörmokare och folk som har jobb men ändå inte råd med sina utgifter. Det sorgligaste är nog tonåringarna, barn under 18 år som slutat grundskolan och blivit utslängda hemifrån. Som hänger omkring utan att ha någon som tar ansvar för dem. Det är ett nytt fenomen som berättar något om tidsandan, säger Hätönen.
På Frälsningsarmén måste man boka tid till mathjälpen, och nya kunder får i samma veva ett samtal med Frälsningsarméns socialservice där man försöker reda ut kundens situation och slussa henom vidare. Därför har man också ganska bra koll på vilka kunderna är.
– I höstas kom det tiotals nya barnfamiljer varje månad. Det kan handla om arbetslöshet och olika typer av kriser, och just i huvudstadsregionen är de höga boendekostnaderna ett stort problem för många, säger socialservicecentrets chef Marja-Liisa Mäkelä.
Enligt en färsk undersökning som kommunbranschens utvecklingsfond, KAKS, låtit göra söker ungefär 20 000 personer mathjälp i Finland varje vecka. Av dem har en fjärdedel under hundra euro kvar per månad efter att de nödvändiga utgifterna är betalda, var femte har ingenting alls.
Torrskaffning från EU
I december klubbade EU-kommissionen igenom ett nytt biståndsprogram för mathjälp till Finland, och i höst återupptas EU:s mathjälp som legat nere ett år. År 2013 delade 450 lokala föreningar, församlingar och andra organisationer ut ungefär två miljoner kilogram EU-mathjälp.
– Ansökningstiden för hjälporganisationerna pågår som bäst. Utifrån deras behov konkurrensutsätts sedan upphandlingen. Det blir antagligen frågan om tio produkter precis som senast, säger överinspektör Sari T. Niemi på Landsbygdsverket.
Det är Landsbygdsverket som koordinerar EU-mathjälpen och sköter logistiken. EU-kassen innehåller precis som senast vetemjöl, semlemjöl, grötflingor, mysli, mjölkpulver, pastaprodukter, konserver och färdigmat på påse. Torrskaffning med andra ord. Det är nödvändigt eftersom maten köps och distribueras bara två gånger om året, tidigare en. Det ställer också krav på organisationernas lagerutrymmen.
Att behovet av mathjälp ökar gäller inte bara Finland, utan hela Norden, visar en nordisk undersökning som publicerades i början av veckan. Enligt undersökningen motsvarar utdelningen i huvudstadsregionen och Åboregionen grovt räknat 10–15 procent av affärernas årliga matsvinn i området. Det var Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Naturresursinstitutet som deltog i undersökningen för Finlands del.