Förening bygger stor idrottshall
Ungdomsföreningen Logen i Gröndal bygger ett stort idrotts- och allaktivitetshus med svenskspråkig profil i Alberga idrottspark. Det är ett sätt för föreningen att söka sig en ny roll i dagens samhälle.
I utkanten av Alberga idrottspark, nära mormonkyrkan, blickar Patrik Gustafsson ut över den snötäckta åkern och försöker föreställa sig framtiden. Om allt går enligt planerna ska här stå ett 13 000 kvadratmeter stort idrotts- och allaktivitetshus om drygt tre år. Där ingår en hall för friidrottsträning, en hall för bollsport och redskapsgymnastik, samt bland annat kafé och gym.
– Huset ska fylla en viktig social funktion, säger projektledaren Gustafsson.
Det är ett konsortium som leds av ungdomsföreningen Logen i Gröndal som ska bygga och driva anläggningen. För en ungdomsförening som de senaste åren fört en ganska lågmäld tillvaro är det här en ambitiös satsning.
Bakgrunden är att ungdomsföreningens hus, Logen i Gröndal, är i mycket dåligt skick och närmast en börda. Huset byggdes 1953 under uf-rörelsens glansdagar när området fortfarande var landsbygd. I dag är ungdomsföreningens roll i lokalsamhället ganska diffus – någon samlingsplats för ungdomar är huset inte längre, utan snarast en lokal för enstaka bröllop. Den hektarstora tomten som huset står på är däremot en värdefull tillgång för föreningen.
Men det är inte på den egna tomten föreningen planerar bygga. Det hade man i och för sig gärna gjort, men kalkylerna visar att det krävs en rejält stor anläggning om man vill ha lönsamhet i driften. Annars blir personal- och andra kostnader alltför höga i relation till de pengar som går att ta in genom att hyra ut utrymmena. Och en tillräckligt stor anläggning hade inte gått att bygga på föreningens egen tomt.
Därför har man i stället beslutat sälja den egna tomten, använda kapitalet som grundplåt, och bygga på arrendetomten som Esbo stad erbjudit i Alberga idrottspark.
Bra läge
Genom nybygget vill föreningen dels skaffa egna, nya utrymmen, och dels svara mot behovet av träningsutrymmen för ortens ungdomar. Enligt Gustafsson är läget i utkanten av Alberga idrottspark idealiskt.
– I synergi med resten av idrottsparken bildas en nationellt betydande helhet som kan fungera också för större tävlingar.
Logistiskt sett är läget också lyckat med många bussförbindelser, och mindre än en kilometer till närmaste tågstation. I Helsingforsregionen finns ett hyggligt utbud av bollhallar, men däremot är det mycket ont om träningsutrymmen inomhus för friidrott.
Totalbudgeten för bygget är 17 miljoner euro varav föreningen planerar ta banklån för 12 miljoner. Enligt beräkningarna kunde försäljningen av den egna tomten inbringa 2,5 miljoner euro. Sedan är förhoppningen att friidrottsförbundet ska komma med som placerare i projektet.
– Eftersom friidrotten växer, samtidigt som det råder brist på utrymmen, så har förbundet ett strategiskt intresse av projektet.
Svenskspråkig profil
Därutöver hoppas föreningen på de finlandssvenska stiftelserna och fonderna, samt på privata mecenater. Behovet av pengar gäller enbart bygget eftersom målet är att driften ska vara självbärande.
Allaktivitetshuset kommer att ha en klar svenskspråkig profil, men för att vara självbärande måste anläggningen vara tillräckligt stor och då räcker inte enbart en svenskspråkig användarbas.
– Men svenskan ska vara synlig på ett naturligt sätt i verksamheten, och personalen ska kunna svenska.
En viktig roll för Esbo stad som samarbetspartner är att vara garant för lånen. Utan garant vill bankerna inte ens diskutera ett lån, säger Gustafsson.
Användarna betalar
Tanken är att det är användarna som betalar för driften, i praktiken via medlemskap i olika idrottsföreningar.
Även om Esbo stad inte deltar direkt i driften gör man det ändå indirekt via bidrag till idrottsföreningarna.
Byggnadens arkitektoniska utformning och användning är inte helt spikad ännu eftersom det är stadsplaneringen som hittills stått i fokus. Föreningen är fortfarande öppen för fler användningsområden utifrån vem som behöver, och vem som kan betala för användningen av utrymmena. Målet är att användarbasen ska vara så bred som möjligt, och att centret är öppet också för privata motionsidrottare. Genomströmningen beräknas vara minst 500 besökare en vardagskväll.
Gärna erbjuder man utrymme också för konserter och kulturaktiviteter. Enligt Gustafsson är det dock inte lika lätt att ta in pengar på den typen av icke-kommersiell användning.
– Inom idrotten är man numera van med att användarna betalar, ett barn som spelar ishockey kan tvingas betala 5 000 euro per år. Frågan är om det är lika lätt att få föräldrarna att öppna plånboken när det gäller kulturaktiviteter, säger Gustafsson.