Färger gör skillnad – glad gul eller glad grå?
Det är inte många hundra meter som skiljer Herrgårdsforsen från Rosendal i Vanda. Men mer olika stadsbilder och miljöer kan man knappt hitta. Skillnaden ligger främst i färgerna.
I otaliga nyanser av rött och gult, terrakotta och ockra och så stänk av blått, grönt och violett. Färgskalan täcker nästan hela paletten och intensiteten är överväldigande. Stämningen är som från sydligare länder i Europa men påminner också något om rara huslängor i Kottby eller Gumtäkt.
För att vara ett relativt nytt bostadsområde är Herrgårdsforsen i Vanda ett färgsprakande och modigt undantag från den rådande trenden att nutidsarkitektur ska hålla sig till nyanser i glad grå, pigg svart och vilsam vit.
– Vi gillar uttryckligen de vackra varma färgerna i Herrgårdsforsen. Jag har hört finska arkitekter beskärma sig över färgerna men genom starka nyanser blir varje hus individuellt och hela området känns annorlunda, lite som om vi skulle befinna oss i Mellaneuropa, säger Jenni Huuhtanen som bor på Mamsellvägen.
Familjen flyttade in när området var nytt för ungefär tio år sedan, och så infödd helsingforsare som hon är skulle hon inte längre byta sin färggranna miljö till någonting i huvudstaden.
– Till den intima och trivsamma känslan bidrar dessutom att huslängorna står vid gator som slingrar och kröker sig. Resultatet är en levande stadsbild, tillägger hon.
Trivsel och nostalgi
Fastighetsförmedlaren Mika Malmivuori på Aktias bostadsförmedling i Vanda säger att Herrgårdsforsen är ett tacksamt område att sälja. Det begärda medelpriset är ungefär 3 700 euro per kvadratmeter.
– Folk gillar stämningen av hemtrevnad och nostalgi. Bostäderna går bra åt och har kort säljtid. Men i dagens kärva ekonomiska läge är förstås det rätta priset den avgörande faktorn.
Han nämner att färgerna är ett dragplåster, husens formspråk ett annat.
– Fasaderna har en rikedom som inte finns i de gråvita miljöerna, säger Malmivuori och nämner att en söndagsvisning i Herrgårdsforsen lockar mellan åtta och tolv köpare medan motsvarande siffra i ett område utan samma lyster vanligen har max fyra som kommer för att ta en titt på bostaden.
Försök att bryta trenden har gjorts också i Helsingfors. Lillhoplax skulle bli den färgstarka stadsdelen men någonstans på vägen från stadsplaneringskontorets ritbord till genomförandet i praktiken suddades färgskalan ut till mer mesiga nyanser. Alpbyn i nordost är däremot på väg att bli grann.
Färger är en generationsfråga
Professor Trevor Harris på arkitekturutbildningen vid Aalto-universitetet säger att avhållsamheten i fråga om färger i finsk arkitektur är en generationsfråga.
– Jag tror att yngre arkitekter inte är låsta vid tanken om att skapa i så neutrala nyanser som möjligt utan är mer lekfulla och vågade i sitt sätt att se på arkitektur och färger. De får också impulser och inspiration från resor i exempel Holland och Danmark, och tar med hem nya insikter, säger Harris och tillägger att han med yngre avser arkitekter som är under 50.
Favoriseringen av svala nyanser som inte väcker uppmärksamhet har sitt upphov framför allt i modernismens strama enkla linjer från 1920-talet och stilen fick starkt fäste hos den finländska arkitektkåren. Men förr målade man också i Finland i kraftfulla färger som falurött och ockra, och till exempel under empiren vann klara och tydliga nyanser av till exempel gult terräng.
Harris nämner att färger och arkitektur i Finland pejlar en allmänt återhållsam inställning.
– Gå ut på stan och se hur folk är klädda, i svart och grått och andra färglösa nyanser. Det är tecken på folkets känsla för färger, säger han.
Han poängterar att det finländska klimatet och ljuset, som varierar stort från årstid till årstid, reglerar användningen av färger.
– Det kan helt enkelt vara svårt att hitta nyanser som passar in på alla tider av året, säger Harris.
Enligt honom har betongindustrin haft stort inflytande på den finska arkitekturen.
– Form och färg har varit desamma i åratal. Företrädesvis har man använt element i tunga trista nyanser av grått men nu har industrin äntligen öppnat upp för möjligheterna att måla i färger samtidigt som den grafiska betongen tar plats.
Samtidigt betonar Harris vikten av att vara omsorgsfull i valet av färger.
– Jag tror att naturnära färger som finns i jordmånen, stenar och växtlighet gör sig bra i finsk arkitektur. I synnerhet ska man se upp för alltför konstgjorda färger och nyanser som folk tenderar att tröttna på snabbt, säger Harris och ser en ny sund utveckling mot en rikare stadsbild i och med samarbetet mellan stadsplanering, arkitektur och konst.
– Samarbetet resulterar i nya typer av kvarter och stadsdelar. Numera använder man 1 procent av byggkostnaderna på konstverk i närmiljön. Arabiastranden är ett utmärkt exempel där konstverken står för det fina på gatan eller torget. I dag är det varken gatuingenjören eller Helsingfors Energi som bestämmer hur en gata ska gestalta sig.
Färger ett uttrycksmedel
Om finsk arkitektur kan te sig fantasilös i valet av färger har utvecklingen i Sverige varit ganska likadan. Men där är stadsbilden i nya områden tydligt färgstarkare än förr, och den nya generationen av färgförespråkare, som arkitekten Ola Andersson, säger att färger är ett uttrycksmedel.
– Om man gör allt bara vitt eller svart så har man ju avsagt sig möjligheten att utrycka sig med dem. Färger är ett sätt att göra det mer uttrycksfullt, säger Andersson och berättar om en lokaltidning i Göteborg där man gjorde en enkät om ett kvarter som är under planering:
– Åtta av tio tillfrågade ville att husen skulle målas i glada färger. Men trots det tvekar beslutsfattarna, säger Andersson.
Samma säger Trevor Harris.
– Folk vill se och uppleva granna färger i sin boendemiljö, men på lagom avstånd. Det har nämligen visat sig att man inte vill ha färger på sin balkong, för färgen kan spegla sig inomhus. Så det där med färggranna väggar är ingen enkelt ekvation.
• Herrgårdsforsen kom bland tio i topp när MTV3 ordnade en folkomröstning om de bästa bostadsområdena i Finland.
• Området hörde ursprungligen till Backas gård men planerades för boende och i idétävlingen vann svenska arkitekten Erika Wörman med sitt förslag till färgstark, intim trädgårdsstad.
• Finska arkitektkåren jublade inte, och där folk gillar området är experterna av annan åsikt.
• Senare har Vanda återgått till att övervägande favorisera den trygga vit-grå-svarta färgskalan.