Brandkårshuset är fallfärdigt – staden föreslår tomtbyte
Brandkårshuset i Grankulla är i risigt skick. Det platta taket läcker tidvis, byggnaden saknar avgasutsug och nu börjar golvet under de tunga brandbilarna ge vika i garaget. Grankulla stad föreslår ett tomtbyte för att lösa problemet.
Frivilliga brandkårens drygt femtio år gamla stationshus i Grankulla fyller inte längre dagens krav på trygga och ändamålsenliga arbetslokaler. Det saknas ventilering, tillräckligt många toaletter och särskilda zoner för utrustning och rena och smutsiga kläder. Kontor, teoriklassrum, kafferum och omklädningsrum – många olika funktioner samsas i ett och samma rum. Värst är ändå bristen på ett avgasutsug. Kårchefen Jens Tegengren är bekymrad över luftkvaliteten på stationen.
– Alla våra brandbilar har dieselmotorer och vi får inte ut avgaserna efter att vi backat in bilarna i hallen. Luften är full av sot från uniformer och vattenslangar som vi förvarar i samma utrymmen där vi vistas. Sot är carcinogent, det är inte hälsosamt att vistas här.
Vattenslangar ligger i långa rader på golvet i det smala utrymme som finns mellan brandbilarna och bakre väggen, det finns inget annat ställe att torka dem på.
Jens Tegengren önskar att Grankulla stad skulle uppfylla sin del av det samarbetsavtal som staden ingått med räddningsverket. Enligt det ska kommunen se till att de frivilliga brandkårerna har fungerande stationer att verka i. Grankulla FBK samarbetar sedan 2002 med Västra Nylands räddningsverk och har förbundit sig att rycka ut inom tolv minuter när larmet går.
Förhandlat i 15 år
Diskussionen om brandstationens dåliga skick är en långkörare i Grankulla; de första samtalen om att renovera stationen fördes redan 2000. Sedan dess har exempelvis Esbo stad renoverat Köklax FBK:s station och byggt en helt ny brandstation för Sökö-Sommarö FBK.
Stadsdirektör Torsten Widén tycker att Grankulla har gjort sitt bästa för att lösa problemet, men poängterar samtidigt att brandstationen i första hand inte är stadens ansvar.
– Staden har varit tillmötesgående i ärendet, men vi har inte lyckats ta fram en lösning som FBK skulle ha accepterat. Våra lokalpolitiker har i många år och i olika konstellationer försökt komma med en lösning på problemet, men det har inte lett någon vart, säger Widén.
Eftersom brandstationen inte är stadens egendom, utan ägs av en privat förening, tycker Widén att FBK i första hand borde samarbeta med Västra Nylands räddningsverk.
Menar du att Grankulla stad inte är intresserad av att rusta upp stadens enda brandstation så att brandkåren kan utföra sitt samhällsnyttiga uppdrag, Torsten Widén?
– Brandstationen ligger självfallet i stadens intresse, FBK är en del av beredskapen i Grankulla. Det finns inga stora meningsskiljaktigheter på den här punkten.
Det staden erbjuder FBK är ett byte av tomter. FBK skulle få en ny tomt vid Bensowsgränden 4, där det nu står en nedlagd och delvis riven bränslestation.
– Jag är redo att förhandla. Det viktigaste är att brandkåren får en ny station. Föreningens önskemål är ändå att den gamla stationen ska renoveras. Våra uträkningar visar att det blir billigare, och vår nuvarande tomt ligger på ett optimalt ställe, säger Tegengren.
"Bygga nytt för vinsten"
Det är tre år sedan parterna senast har suttit vid samma bord och förhandlat. Marianna Harju, direktör för samhällstekniken i staden, väntar på att FBK ska göra nästa drag.
– Bollen ligger hos FBK som är markägare och måste agera. Vi föreslår att FBK säljer sin nuvarande tomt, där staden gör en ny detaljplan som gör det möjligt för köparen att bygga bostadshus på tomten. För realisationsvinsten kan FBK bygga den nya stationen på Bensowsgränden, föreslår Harju.
Vilket pris FBK ska betala för Bensowsgränden 4 är en öppen fråga, det ska man förhandla om när tomtbytet framskrider. Men Tegengren vill inte köpa grisen i säcken. Han vill veta villkoren i bytet, så att han vet hur mycket pengar föreningen har att röra sig med.
– Staden har påbörjat planläggningsprocessen för tio år sedan, men deltaljplanen för FBK:s nuvarande tomt är ännu inte godkänd. För oss är det avgörande vilket effektivitetstalet blir. Det har föreslagits 0,2 eller 0,3 och det kan jag inte acceptera. Det är orättvist, när granntomten som staden själv sålde har ett motsvarande tal på 0,62. Byggrätten på tomten avgör vilket pris vi kan få för den, säger Tegengren.
Ju större byggrätt tomten har desto högre pris är köparna villiga att betala. Tegengren befarar att föreningens pengar inte räcker till för att bygga och underhålla den nya stationen om tomten säljs med för liten byggrätt.
– Jag måste tänka långsiktigt. Räddningsverket betalar bara hyra för en del av stationen. Dessutom är tomten vid Bensowsgränden 1 200 kvadratmeter mindre än vår nuvarande tomt. Både beredskapsavdelningen och ungdomsavdelningen övar varje vecka, men om vi säljer vår tomt har vi ingenstans att öva längre.
Gamla FBK-huset skyddas
Att FBK:s gamla, anrika kårhus står i hörnet av Stationsvägen och Brandkårsvägen komplicerar affären en aning, men det är inte avgörande. Det gula huset är en viktig del av Grankullas historia och bör skyddas, det är båda parterna överens om. Men huset upptar en stor del av tomten och den fria ytan där man skulle kunna bygga bostadshus är begränsad.
– Det gamla brandkårshuset har staden definitivt ingen nytta av. Men det är självklart att det bör bevaras och skyddas. Det är nog upp till FBK vad man vill göra med byggnaden, säger Widén.
På den här punkten är Tegengren inte så känslig. Han är mera mån om den nuvarande stationen än den gamla.
– Vi släcker inga bränder från det gamla huset. Det vi främst behöver är en modern och fungerande brandstation, på något ställe i staden.