Musikundervisningen lever på svenska
Det är viktigt att den första musikundervisningen sker på svenska. Vanda musikinstituts svenska enhet har närmare tvåhundra elever och har inga svårigheter att rekrytera nya.
– Framtiden är ljus, säger nyutnämnda biträdande rektorn Johanna Fernholm.
Vi träffas i musikinstitutets lokaler invid Klippsta station. Här finns musiksalar i större och mindre format och musikundervisning pågår för fullt. Eleverna i Mårtensdals skola har promenadavstånd till institutet.
Johanna Fernholm tillträdde nyligen som biträdande rektor vid Vanda musikinstitut som drivs av staden. Hon fungerar som rektor för den svenska enheten. Fernholm jobbar på båda språken och har ansvar för 30 lärare av vilka 14 är svenskspråkiga. Hon ansvarar för alla gitarrister, sångare, undervisning i harpa, dragspel och kantele i institutet med omkring 2 000 elever där de svenska utgör ungefär en tiondel.
- Ålder: 45 år.
- Familj: En sjuttonårig dotter.
- Bor: I Esbo, Sökö.
- Karriär: Frilanssångerska och sång- och flöjtpedagog. Vikarierande biträdande rektor 2014 och nyutnämnd biträdande rektor i Vantaan musiikkiopisto/Vanda musikinstitut.
- Lyssnar helst: på jazz och klassiskt.
Den svenska enheten har en historia som började 1987 då Vanda svenska musikskola grundades. Skolan gick ihop med Musikinstitutet Kungsvägen i Esbo 1994. Man delade på lärare och tjänster men det blev krångligt att motivera för Vanda stad varför man sökte pengar till institutet som drivs av Esbobygdens ungdomsförbund rf varje gång det var dags att skaffa understöd. Det blev skilsmässa 2011 och Vanda stad sade ja till en självständig svensk enhet vid Vantaan Musiikkiopisto.
Den svenska enheten har av tradition haft sitt högkvarter i västra Vanda, Myrbacka, där skolan fungerat sedan 1987. Nu sker också undervisning i Dickursby nyrenoverade skola samt i Västersundom skola och Kyrkoby skola i östra Vanda.
Bra lösning
Johanna Fernholm tycker att det fungerar bra att vara en svensk enhet i en finsk organisation. Hon har vant sig med att delvis arbeta på finska.
– Men i början fick vi nog söka vår plats. Vi fick motivera att vi hade musiklek på svenska, egna konserter och att vi själva gör våra affischer. I Vanda är vi måna om att stödja det svenska och vill gärna jobba lite extra för att göra svenskspråkigheten levande då många barn kommer från tvåspråkiga familjer, säger Fernholm.
Hon har fördelat sin tid så att hon arbetar i institutets huvudbyggnad i Dickursby på förmiddagar och på eftermiddagar i Myrbacka.
– Det är viktigt att jag är här och träffar lärare och elever. Jag är ju närmaste förman för lärarna och då måste jag kunna planera saker tillsammans med dem. Dels är jag biträdande rektor på finska enheten och sedan rektor för den svenska.
Musik i magen
Fernholm håller kontakt med andra musikinstitut, med föräldrar och skolor. Den svenska enheten i Vanda samarbetar med Musikinstitutet Kungsvägen och Sandels.
– Som en liten enhet kan det hända att vi inte har alla musiker som behövs för ett jazzband och då kan pianisten komma från ett ställe, trummisen från oss och basisten från ett annat institut. Vi kan samarbeta så att vi också kan dela på lärarkrafterna.
Fördelen med att vara en enhet i ett stort finskt institut är att det uppstår synergier så att man kan låna instrument och musiker därifrån. Vid behov kan det också finnas lärare.
– Det är ett så stort institut att de har symfoniorkester. Vi har inte så många musiker att det räcker till en sådan orkester. Men våra längre hunna elever har möjlighet att delta i orkestrar i den finska enheten och kanske studera vidare där.
– Det viktiga för oss är att vi ger den första undervisningen på svenska. Nu planerar vi också starta Musik för väntande mammor och pappor. Det har forskats mycket i att ofödda barn lyssnar och påverkas positivt. Det här är en helt ny grej.
Musik för väntande mammor och pappor startar från hösten och man sjunger och spelar tillsammans med gravida. Sedan när barnet fötts kommer mamman och barnet med igen när barnet blivit så stort att det kan delta.
Johanna Fernholm ser musikinstitutet som en viktig upprätthållare av ett svenskt kulturliv i Vanda, med körer och skivor, luciatradition med mera. Den svenska enheten får statsandelar och har en egen budget för projekt genom understödsföreningen Tonväktarna som brukar ansöka om bidrag från fonder och stiftelser.