Ska hon ha rätt att påverka vården?
Närdemokratin får kanske stryka på foten i det nya vårdområdet. Invånarna får inte påverka genom val men i gengäld är det tänkt att de som patienter ska vara med och bestämma. Riksdagen synar just nu den nya lagen om hur social- och hälsovården ska organiseras.
I Nordsjö är invånarmängden större än vad vården har resurser för och köbildningen på hälsostationen är något som diskuteras allmänt. Lokalerna är för små. Hälsostationen byggs kanske till om och när det finns pengar. Ifall Anja Hinkkanen som är ordförande för Nordsjö-sällskapet skulle få skicka önskemål till social- och hälsovårdsområdet som ännu inte finns, handlar det om personalresurser och byggnader.
– Personalen på hälsostationen borde bli större och så borde man göra något åt laboratoriekön så att folk inte behöver köa. Vi har önskat att Albatross där hälsostationen och den sociala servicen finns byggs till, säger Hinkkanen.
- Lagpropositionen för social- och hälsovårdsreformen lämnades till riksdagen 4.12.2014.
-
Utskottsbehandlingen sker före 17.2.2015 i social- och hälsovårdsutskottet, grundlags-, finans-, förvaltnings-, och ekonomiutskottet.
Social- och hälsovårdsområdena bildas under vårsommaren 2015. - Verksamheten inleds 2016.
- Produktionsområdena bildas under 2015 – 2016. Samkommunerna ska meddela senast 1.2.2016 om sin vilja att vara produktionsansvariga.
- Det finns fem vårdområden i Finland: Södra, västra, mellersta, östra och norra vårdområdet.
- Huvudstadsregionen hör till det södra vårdområdet. Verksamheten inleds 2017.
Ifall det blir möjligt kan hon också tänka sig att tillsammans med invånarkommittén delta i skrivandet av en text med förbättringsförslag som skickas direkt till det nya social- och hälsovårdsområdet. Det blir möjligt ifall paragrafen som handlar om invånarnas möjligheter att påverka godkänns i den nya lagen. Om allt går planenligt godkänns lagen i vår. Men det är inte alls säkert att den godkänns i sin nuvarande form och att Anja Hinkkanen får vara med och skriva önskemål till vårdområdet.
Öppna frågor
Grundlagsutskottet förhåller sig kritiskt och ordförande Johannes Koskinen (SDP) har sagt att man kommer att göra stora ändringar i lagförslaget. Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har också frågat hur människor i framtiden ska påverka i sin närmiljö i vårdområdet och varnat för allt större tjänstemannamakt.
Vårdreformen för med sig helt nya strukturer där de nya vårdområdena blir samkommuner vars fullmäktigen väljs indirekt i tre steg.
Det går till så att kommunerna utser 1–5 personer till ett så kallat representantmöte. Detta representantmöte väljer sedan samkommunens fullmäktige som i sin tur väljer en styrelse. Den här trestegsmodellen är problematisk ur demokratisk synvinkel.
Kristina Wikberg, direktör vid Finlands kommunförbund, tycker att den beslutande makten kommer ganska långt bort från medborgarna.
– Du har inte som invånare kunnat rösta direkt på dem som väljs in i samkommunens fullmäktige. Min personliga åsikt är att det vore klarare om medborgarna i vårdområdet fick rösta på vårdområdets fullmäktige. Då fick de direkt välja dem som bestämmer, säger Wikberg.
Hon påpekar att demokrati är en av de viktigaste och mest fundamentala rättigheterna för människor. Genom demokratin definierar vi hela det västerländska systemet och det nordiska välfärdssamhället.
– Nu placerar man demokratin i den nya vårdreformen så långt bort från människorna att man kan fråga sig om den finns överhuvudtaget, säger Wikberg.
Ny roll för kommunen
Vårdreformen tar bort ansvaret och budgeten för social- och hälsovården från kommunen. Wikberg frågar vad som blir kvar för kommunen att besluta om ifall vården som är ungefär femtio procent av kommunens budget, faller bort. Kvar blir infrastruktur, arbetarinstitut, grundskolor. Kommunen får en helt ny roll. Samtidigt vill den nya lagen ge medborgarna mer direkt medbestämmanderätt. I kommunerna har invånarnas åsikter beaktats och de har vid sidan av direkt valda politiker fått vara med och påverka.
Samtidigt vill den nya lagen ge medborgarna mer direkt medbestämmanderätt. I kommunerna har invånarnas åsikter beaktats och de har vid sidan av direkt valda politiker fått vara med och påverka.
– Nu har man ungefär direkt kopierat paragraferna från kommunallagen in i vårdlagen så att den representativa demokratin övergår i direkt demokrati i social- och hälsovården, säger Wikberg.
Man vill främja invånarnas deltagande genom att ordna diskussionsmöten och medborgarråd och olika former av röstning, man utreder invånarnas åsikter, man utser representanter i olika organ för dem som använder tjänsterna, till exempel invånare i äldreboendet ska representera äldreboendet.
Det är tuffa utvecklingsprojekt som förs in i social- och hälsovården, anser Wikberg. Hittills har social- och hälsovården styrts ganska professionellt och inte utvecklats över huvud taget med tanke på att ta med patienter och engagerade invånare och medborgarråd. Det kommer in en helt ny dimension i vården.
Skendemokrati
– Det måste sättas mycket resurser på det här. Om man ska ge invånarna möjlighet att påverka på riktigt betyder det att man ska ha patienter med och besluta, höra brukarna före man fattar beslut. Man kan inte skapa en skendemokrati för då blir folk förbannade och det känns orättvist. Medbestämmanderätten är en stor sak att genomföra i en sektor som hittills inte har utvecklats på det sättet utan styrts av läkarna, vårdarna, framhåller Wikberg.
Om kommuner sedan slås ihop till större i kommunreformen kan det vara bra, anser Wikberg. De stora kommunerna har mer styrkraft i de nya vårdområdena, medan små kommuner har svårare att få sin röst hörd. Hon stöder dessutom förslaget från stadsdirektör Jussi Pajunen i Helsingfors om att det bör ordnas folkomröstning så medborgarna får bestämma om en kommunsammanslagning i huvudstadsregionen.
– Jag ställer mig positiv till att höra befolkningen. Det här är stora frågor och det har hänt mycket sedan det senaste kommunalvalet som kommuninvånarna inte har haft chans att ta ställning till, säger Wikberg.
Risker
Professor Åsa Bengtsson tycker inte heller att vårdreformen som den nu föreslås, stärker demokratin. Snarare flyttas makten från kommunerna till en ny arena som inte är folkvald. Hon jämför med det svenska systemet där man valt att ha en mellannivå mellan stat och kommun som hanterar sjukvården, alltså landstingen. I Sverige har man val till landstingen så att invånarna i landstingsområdet som består av flera kommuner kan rösta fram sina företrädare.
– Man har inte velat göra detta i Finland, och jag har sett det som en dragkamp mellan Centern och de andra partierna. Centern hade gärna velat ha en landskapsmodell med direkta val men de andra partierna har inte gått med på det. Det betyder att vårdområdet inte är en demokratiskt vald arena utan representanterna utses av kommunerna, säger Bengtsson.
Hon ser ett demokratiskt problem i samkommuner som är svåröverskådliga. Om någon är missnöjd med hur ärenden sköts i samkommunen som ligger ett steg högre än kommuner så har medborgare svårt att veta hur de ska åstadkomma en förändring.
– Det är en ologisk struktur. Det logiska vore att införa direkt val till den här nivån också.
Rådgivande folkomröstning
Däremot ser hon inget demokratiskt problem när det gäller att slå samman kommuner till större enheter. Förutsatt att frågan har stötts och blötts i en kommunalvalskampanj har medborgarna med sin röst kunnat visa vad de tycker. Men det blir färre representanter i storkommunens kommunfullmäktige per invånare och avståndet mellan den enskilda medborgaren och den politiska representanten blir längre. Vill man ordna folkomröstning inför en kommunsammanslagning är det helt okej men det är inget som säger att det borde ske.
– Det finns vissa risker med folkomröstningar. Man har ju inte beslutande folkomröstning i Finland utan rådgivande. Politikerna behöver inte följa det beslut som en folkomröstning ger utan den kan ses som en rådgivande vägledning. Sedan vet man att politiker ibland använder folkomröstningar för att de inte vågar fatta beslut. Det finns också en risk att man via alternativen i en folkomröstningen försöker manipulera fram ett resultat man själv vill ha, säger Bengtsson.