Invånarhusen tar strid om framtiden
Helsingfors stad vill bli av med sina tio invånarhus och lägga ut verksamheten på lokala organisationer i stället. – Staden har inte råd att göra sig av med förebyggande lågtröskelverksamhet, säger socialhandledaren Marjatta Vesterinen.
Sammanlagt finns det ett fyrtiotal invånarhus i Helsingfors, varav tio drivs i stadens regi. Resten drivs av organisationer och till exempel fastighetsbolag. Finansieringen och verksamheten varierar, men nu föreslår stadsdirektör Jussi Pajunen att staden går in för en modell där alla invånarhus drivs av lokala organisationer, som beviljas understöd av staden.
Reformen behandlas i stadsstyrelsen på måndag kväll, men aktiva och föreningar som vill behålla invånarhusen i stadens regi ger sig inte utan kamp. På måndagseftermiddagen demonstrerar de utanför stadshuset.
Marjatta Vesterinen är en av två socialhandledare som jobbar på invånarhuset Hanna i Alphyddan, som är med och organiserar demonstrationen. På invånarhuset Hanna erbjuder man förutom olika hobbyverksamheter och öppna dörrar också socialhandledning anonymt och utan tidsbokning, och sysselsätter årligen ett fyrtiotal personer genom olika former av stödsysselsättning. Ofta har åtgärderna varit tillräckliga för att de sysselsatta ska få in en fot på den fria arbetsmarknaden eller utbildningen.
– Genom kopplingen till staden har vi tillgång till ett mångsidigt samarbetsnätverk. Det som oroar mig mest är att om man drar bort förebyggande lågtröskelverksamhet som verkligen kan ordnas mycket förmånligt så här, så blir det mycket dyrare i slutändan. Man kan inte kräva samma insatser av organisationer. Faran är att invånarhusen blir mötesplatser för de redan aktiva, att man inte lyckas locka alla dem som vi nu har som besökare, säger Vesterinen.
"Inget problem"
Interaktionschef Johanna Seppälä som lett arbetsgruppen som berett reformen motiverar den bland annat med att det nya systemet skulle vara jämlikt och genomskinligt för alla invånarhus och områden. Att hitta organisationer som vill driva husen tror hon inte blir något problem.
– Det finns heller ingenting som hindrar staden från att samarbeta med husen och till exempel placera socialhandledare där man tycker att det behövs, säger Seppälä.
Om stadsstyrelsen beslutar godkänna förslaget på måndag blir 2015 ett övergångsår då man förhandlar fram nya lösningar för husen.