Gayer ser inget hot mot svenskan
Helsingfors behöver en tvåspråkighetskommitté som systematiskt följer upp hur tvåspråkigheten fungerar. Det anser utredaren Gunborg Gayer.
Om något inte fungerar på båda språken i Helsingfors så beror det närmast på okunskap. Det har arbetsgruppen som i höst sammanställt en tvåspråkighetsrapport kommit fram till.
– Vi har hittat väldigt lite lagstridigheter, säger utredaren Gunborg Gayer.
Gayer, tidigare rektor för Arbis, har lett arbetsgruppen vars rapport på drygt femtio sidor överräcktes till beställaren stadsdirektör Jussi Pajunen i går.
Lagen och stadens instruktion har fungerat som instrument då arbetsgruppen granskat tvåspråkigheten. I bakgrunden finns fakta om att Helsingfors svenskspråkiga befolkning börjat växa igen och man räknar med att de svenskspråkiga ökat med cirka 7 000 så att de är 42 000 personer 2040. Det är fortfarande färre än antalet invandrare som just nu är 78 000. Gunborg Gayer ser inga hotbilder.
– Det är viktigt att komma ihåg att trots att andelen svenskspråkiga minskar i Helsingfors så ökar antalet. De andra språken är inte nationalspråk. De består av små grupper med sammanlagt 150 olika språk, där ryskan och estniskan är de största grupperna.
Helhetssyn saknas
Rapporten pekar främst på är att det saknas en helhetssyn för hur tvåspråkigheten ska förverkligas. Stadens ämbetsverk fungerar väldigt olika när det gäller tvåspråkigheten. De borde se över sina språkplaner regelbundet.
Gunborg Gayer upplever det som positivt att många ämbetsverk i staden har täta nordiska kontakter. Det sker både på engelska och på något nordiskt språk. Tjänstemännen är nordiskt inriktade i hög grad.
De förbättringsförslag arbetsgruppen kommer med i rapporten handlar om små enkla saker. Man vill att tvåspråkigheten ska vara förankrad hos högsta ledningen och att ämbetsverken ska ha en språkplan. Man vill att rätten till språktillägg ska förtydligas. Den som ger service på andra språk än modersmålet ska ha rätt till språktillägg.
Inget om vården
De som förväntade sig att rapporten skulle gå in på hur social- och hälsovården, äldreomsorgen och psykvården borde fungera på svenska blir besvikna. På grund av social- och hälsovådsreformen och Helsingfors stads omstrukturering av social- och hälsovården är allt inom den sektorn öppet. Här söker man nya strukturer.
– Modellen blir att koncentrera vissa typer av service på svenska enligt samma modell som nu, till vissa centraler, säger Gayer.
Hon erkänner att det funnits problem inom hemvården där svenskspråkiga äldre bor så utspridda över staden att de hemvårdare som kan svenska inte hinner besöka alla.
– Det är ett problem. Hemvårdarna borde vara tvåspråkiga eller åtminstone svenskkunniga, säger Gayer.
Vill man lyfta upp en olägenhet handlar det om kvaliteten på översättningarna till svenska.
– Alla är missnöjda med den servicen. Översättningen är upphandlad hos några företag. De köper tjänster av leverantörer. Ibland är översättningarna alldeles bra och ibland är de oanvändbara, säger Gayer.
Här föreslår arbetsgruppen att ämbetsverken samarbetar eller kombinerar informatörs- och översättningsfunktionen i samma person.
Fler informatörer
Samtidigt vill arbetsgruppen komma åt informationen så att blanketterna vid ämbetsverken alltid automatiskt skulle finnas på finska och svenska.
– Om alla blanketter fanns på två språk så skulle man inte längre behöva fundera på den saken, säger Gayer.
Arbetsgruppen föreslår också att det rent konkret ska tillsättas två nya tjänster, två svenskspråkiga informatörer. Social- och hälsovårdsverket saknar en svenskspråkig informatör. Den andra informatören skulle arbeta vid linjen för svensk dagvård och utbildning. Linjen har redan en informatör men det behövs en till. Gunborg Gayer tror inte att det blir för dyrt.
– Det är ingen stor summa i stadens budget med nästan 40 000 anställda. Dagens ramar och strukturer ska nog klara det.