Stark ensemble lyfter Klockriketeatern
2015 blir sista året Klockriketeatern spelar på Dianascenen. Men en ny, ung ensemble kommer att ge teatern ett lyft, tror teaterchefen Dan Henriksson.
Ett segelfartyg med medvind – så ser det ut när Dan Henrikssons nyårslycka tar form. Och när en liten bit trillar av vet teaterchefen precis vad det betyder:
– Vi har sagt upp vårt hyreskontrakt för Dianascenen, så 2015 blir vårt avskedsår.
Sedan 1998 har den fria gruppen Klockriketeatern huserat på Dianascenen vid Skillnaden. Men då Unga Teatern, som varit huvudhyresgäst, inte längre har råd med scenen är också underhyresgästen Klockriketeatern tvungen att flytta.
Efter 2015 blir Klockriketeatern en nomadteater utan fast scen. Men Dan Henriksson ser positivt på framtiden. Klockriketeatern har knutit till sig en ensemble med tre unga – men tunga – namn: Alma Pöysti, Carl Alm och Matti Raita.
– Vi har roliga projekt på gång och bra energi. Premiär för trions första produktion blir 2016, med lettiske Valter Silis som regissör, berättar Henriksson.
Dessutom får Klockriketeatern en ny producent, Eeva Bergroth, som tidigare arbetat för framgångsrika Smeds Ensemble.
– Vi kommer att turnera både i Finland och utomlands, avslöjar Dan Henriksson.
"Skär inte i kulturbudgeten!"
I januari börjar Dan Henriksson också sin "värnplikt" vid statens scenkonstkommission där han är ny medlem. Scenkonstkommissionen delar årligen ut stipendier och bidrag för cirka 3,3 miljoner euro.
– Jag ser fram emot att få en överblick över fältet. En utmaning är att scenkonstkommissionen nu kommer att ha teater, dans, performance och cirkus på sitt bord, till skillnad från tidigare då tio personer skötte enbart teatern.
Dan Henriksson hoppas också på en vettig kulturpolitik efter riksdagsvalet i vår.
– Kulturbudgeten som utgör 0,8 procent av statsbudgeten håller inte för nedskärningar. Jag önskar att man utvecklade en mätare som inte bara visade konstens och kulturens ekonomiska värde. Konst ger oss ett bättre liv, hur kan man mäta den här effekten?
Vad gäller Svenskfinland vill Dan Henriksson se ett ökat samarbete mellan statsandelsteatrarna och det fria fältet.
– Jag hoppas på en inspirerande dialog där institutionsteatrarna, som får de största bidragen, öppnar upp för de fria teatergrupperna som kan bidra med något nytt och annorlunda. Föreställningen Sylvi som Klockriketeatern gjorde tillsammans med sex teatrar är ett bra exempel.
Tror du vi kommer att se fler konceptmusikaler på de stora teatrarna i framtiden?
– Konceptmusikalerna hänger ihop med sättet att tänka i ekonomiska termer, en dimma som blivit allt tätare i vårt samhälle. Teaterns uppgift är ändå inte att generera pengar, snarare att skapa möten, insikter och upplevelser. Jag kan inte förstå tänkesättet enligt vilket ett konstverk ska ha färdiga legobitar som fogas ihop enligt en viss modell. Konst börjar alltid från början och skapas inte på löpande band i en fabrik.