Hissinstallation möjlig i gammalt hus
Sjötullsgatan 16 i Kronohagen fick nog och passade på i exakt rätt ögonblick. Nu åker en stilig hiss från källaren upp till översta våningen, utan att ha sargat det unika trapphuset. För det behövs omsorgsfull och innovativ planering samt god vilja hos husbolaget, säger arkitekten Vilhelm Helander.
Tvisten om hiss eller inte i några arkitektoniskt värdefulla bostadshus i Kronohagen i Helsingfors har sin upprinnelse i den första inventeringen av trapphusen som gjordes för över tio år sedan. Med stöd av den och en senare utredning gick man in för att kulturmärka trapphusen, och därmed förbjuda ingrepp som förstör eller förvanskar de kulturhistoriska miljöerna. Samtidigt infördes byggförbud för viss tid.
– Vårt husbolag anhöll om bygglov för hiss under en tid då byggförbudet inte längre gällde och innan ett nytt utfärdades. Jag tror att alla som bor i huset är nöjda med hissen, som min 84-åriga mor som visserligen är pigg för sin ålder, men ändå är tacksam för att inte behöva gå upp, säger Ulla-Maija Forsberg som är ordförande för styrelsen vid husbolaget på Sjötullsgatan 16.
Inte nog med att husbolaget lyckades få lov att bygga hiss i ett av de unika kulturmärkta trapphusen i Kronohagen, man fick också fullt hisstöd, det vill säga 60 procent av hisskostnaderna ersattes av dels statliga Ara, dels Helsingfors stad. Idén med att främja hissar i gamla hus är att tillgängligheten ska förlänga äldre människors möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt.
En bidragande orsak till att projektet fick ett lyckligt slut är antagligen också att husbolaget anlitade professorn i arkitekturhistoria Vilhelm Helander, som på uppdrag av Helsingfors stad utredde möjligheterna att bygga hissar i värdefulla trapphus i Kronohagen.
– Från första början var det självklart att inte installera hiss inne i det utomordentligt fina trapphuset på Sjötullsgatan. I husbolaget fanns en klar vilja att bevara trapphuset. I andra hus finns folk som har en rabiat vilja att få hiss utan hänsyn till trapphuset, säger Helander och stiger in i hissen.
Skräddarsydd hiss, inte standard
Den känns liten men har rum för fem och så ryms rullstol eller rollator. Illusionen är att åka i en hiss som löper inne i huset, men konstruktionen är fristående och står utanför husväggen på bakgården. Till det yttre påminner hisschaktet om en skorsten.
Vi åker upp till översta våningen och går in i trapphuset. De vackert välvda fönstren låter ljuset flöda in från norr och söder och det utsökt formade trappräcket är orört, liksom det snyggt lagda gamla stengolvet. Det enda nya elementet är hissdörren, som genom sitt lätta formspråk i etsat glas låter bli att pocka på uppmärksamheten.
– I så här värdefulla och speciella trapphus måste man skräddarsy individuella lösningar som är anpassade till platsen och miljön. På Sjötullsgatan 16 gör hissen minsta möjliga skada i den här tappningen, i ett annat trapphus ska man söka andra alternativ. Hiss går att installera snyggt i praktiskt taget alla hus, säger Helander.
På Sjötullsgatans bakgård står hisschaktet delvis framför ett fönster i varje våning, inte så att hissen helt täpper till vyn mot gården, men skymmer.
– Kompromissen blev att fönstren förstorades till franska fönster med liten balkong, säger Helander och röner en belåten kommentar av Juha Soivio som först var smått olycklig men nu gläds åt balkongen.
Fullt stöd trots halva trappor
Hissen på Sjötullsgatan 16 stannar inte vid varje våning och en del av invånarna måste gå en halv trappa upp eller ned. I många fall har detta satt stopp för fullt stöd från Ara men inte här. Helander understryker att husbolaget i sin anhållan ska formulera sig med eftertanke.
– Det gäller att understryka att hissen medför en avsevärd förbättring för invånarna.
Under årens lopp har hisstvisten i Kronohagen åkt som en skottspole mellan stadsplaneringsnämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige, för att sist och slutligen hamna i händerna på Högsta förvaltningsdomstolen. 2012 bestämde stadsfullmäktige att tillåta hiss i antingen trapphuset eller som en separat konstruktion på gården. Helsingfors domstol avslog besvär mot beslutet medan HFD i februari i år meddelade att detaljplanen inte var tillräckligt specifik i fråga om balansgången mellan tillgänglighet och de värden som den bebyggda miljön har.
Följden är att frågan om hissar i nio bostadsbolag i Kronohagen än en gång är på föredragningslistorna. Stadsplaneringsnämnden tyckte i början av oktober att man ska gå in för en detaljplan där man dels kulturmärker trapphusen, dels inkluderar en formulering som säger att hiss tillåts i trapphus ifall detta är tekniskt möjligt utan att förstöra de värden som finns i miljöerna.
Nämndens beslut har gått på remiss och utlåtande till bland annat stadsmuseet, som anser att man inte kan installera hiss utan att förstöra trapphusets kulturhistoriska värde. Stadsmuseet rekommenderar att man bygger hiss antingen utanför huskroppen eller så att hissen går genom bostäder eller i till exempel så kallade kökstrappor.