Utnämningen upprör finskspråkiga politiker
En liten språkstrid har blossat upp kring utnämningen av Sibbos nya bildningsdirektör. Finska politiker hävdar att kommundirektören har glömt bort vissa överenskommelser.
Den tidigare sannfinländska, nuvarande centerpartistiska, Sibbopolitikern Timo Rope har blivit språkrör för de finskspråkiga politikerna i Sibbo som anser att någonting gick snett i valet av ny bildningsdirektör i Sibbo. Insändarspalterna i Sipoon Sanomat sprider en unken språkstridstämning som påminner om ordväxlingarna i kommunen då majoritetsspråket växlade från svenska till finska för cirka tio år sedan. Nu är balansen cirka 37 procent för de svenskspråkiga, 63 för de finskspråkiga.
Timo Rope, medlem i kommunstyrelsen i Sibbo, varför är de finskspråkiga politikerna upprörda över utnämningen av bildningsdirektören?
– Vi har i och för sig ingenting emot Kurt Torsell och ingenting emot det svenska språket, men vi anser att den som är undervisningschef för kommunens finska utbildningstjänster borde vara en finskspråkig person. Det här argumentet var starkt framme då den nya organisationen diskuterades och slogs fast. Den nya modellen innebär att bildningsdirektören har ett helhetsansvar för bildningsfrågorna och dessutom sköter de finska utbildningstjänsterna. De svenska utbildningstjänsterna sköts av en undervisningschef som är underställd bildningsdirektören. En orsak till att modellen ser ut så här var att man ansåg att det var lättare att få en kompetent finskspråkig person till posten där de här uppdragen kunde kombineras. Det är mycket enkelt. Det är en jämlikhetsfråga.
Hur kommer det sig att ni, kommundirektör Mikael Grannas, frångår överenskommelser och väljer en svenskspråkig person till bildningsdirektör som också ansvarar för de finskspråkiga utbildningstjänsterna?
– Jag kommer inte ihåg att någon sådan diskussion skulle ha förts då vi valde mellan de två huvudalternativen för vår nya förvaltningsorganisation.
– När vi väl hade valt huvudalternativ och diskuterade frågan om bildningsdirektören ska ansvara för den svenska eller finska undervisningen, så beslöt vi att det var den finska. Det här berodde på att vi har betydligt färre antal finska skolor – fast de har fler elever – och att de huvudsakligen har tjänsterektorer, det vill säga rektorer på heltid. Antalet svenska rektorer är större, men de har sitt rektorskap vid sidan om sin undervisningsskyldighet. Den person som ansvarar för den svenska utbildningen har mer jobb än den chef som ansvarar för den finska utbildningen. Därtill antog vi att det är lättare att rekrytera en bildningsdirektör som har finska som modersmål med god svenska, för marknaden är större då.
– Nu råkade det sig så att den enligt min åsikt mest kompetenta, av dem som sökte tjänsten, hade svenska som modersmål men är fullständigt tvåspråkig. Eftersom han har utmärkt resultat i stora finska språkprovet, så har han full formell kompetens att fungera som rektor i finskspråkiga skolor. Han har dessutom arbetat med finska skolfrågor under de senaste åren. Därför borde han ju uppfylla alla de språkliga förväntningar som kommunen kan ha på en bildningsdirektör i en tvåspråkig kommun. Det torde dessutom vara mot jämlikhetslagen att inte vara valbar till bildningsdirektör endast för att man har fel modersmål i befolkningsregistret.
Har det blossat upp en språkstrid igen i bildningsväsendet i Sibbo?
– Nej jag tror inte det. Det är lite oroligt för stunden. Bara Kurt Torsell börjar tror jag att situationen lugnar ner sig. Han kommer att lägga väldigt mycket fokus främst på den finska grundläggande utbildningen i början för att säkerställa att det uppstår ett bra arbets- och förtroendeförhållande både gentemot rektorerna och gentemot politikerna.