Dags för ett tätare, urbanare Helsingfors
Urbana bulevarder och tätare strukturer. Helsingfors gör nu som äldre storstäder har gjort i generationer, växer genom att bygga ut innerstaden i stället för att bygga udda ensliga förorter utspridda där man hittat en tom fläck på kartan. Staden växer med en kvartsmiljon invånare.
Ingenting är sig likt 2050, eller snarast är ingenting sig likt utanför den nuvarande innerstaden. Den gamla stadskärnan har inte rum för några mer utsvävande byggprojekt, utöver dem som redan är under arbete eller i ett konkret skede av planeringen. Som Fiskehamnen, Busholmen, Ärtholmen och Björkholmen.
– Den riktigt stora förändringen, som samtidigt speglar ett nytt tänk inom stadsplanering, är dels att vi ställer fokus på att skapa täta stadsstrukturer och komplettera befintliga stadsdelar, dels tar vara på möjligheterna som finns utmed motorlederna och förvandlar dem till urbana bulevarder, målar stadsplaneringskontorets chef Mikko Aho upp.
"Bulevardisering"
- En generalplan är ett riktgivande dokument som ligger som grund för den fortsatta detaljplaneringen.
- Man utgår från att Helsingfors växer från nuvarande 612 000 invånare till 860 000.
- Arbetet på den nya generalplanen inleddes 2012.
- Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige godkänner generalplanen 2016. Utkastet är uppe i nämnden på tisdag.
- Dokumentet sträcker sig till 2050. På www.yleiskaava.fi finns rikligt med material, i huvudsak på finska.
- Stadsplanerarna berättar om generalplanen på Plattformen vid Narinken åtminstone 19, 21, 26 och 29 januari.
På stadsplanerings- kontoret är arkitekterna och planerarna så förtjusta i de urbana bulevarderna att man har myntat begreppet "bulevardisering" som i det här fallet betyder att livligt trafikerade motorvägar, som Västerleden, Vichtisvägen, Tavastehusleden, Tusbyleden och Österleden, i framtiden framstår som vanliga gator med måttlig trafik och med tätt boende på var sin sida om stråket.
De nya urbana bulevarderna ska fungera som förlängningar av innerstaden och boendet utmed parkgatorna glesar sedan ut mot norr och ungefär vid Ring I lägger bilister på väg bort i högre växel och fortsätter på motorväg.
– De urbana bulevarderna kräver satsningar i spårvägstrafik, och i synnerhet tvärgående, mellan öster och väster. Överlag vill vi satsa på spårvägstrafik, tillägger Aho och säger att man i det här skedet inte tar ställning till vilken form av spårväg staden ska satsa på. I planen ingår projekt som vetenskapsspårvagnen som ska förena Otnäs med Vallgård, och skärgårdsspårvagnen som fortsätter från Degerö över Vårdö till Nordsjö.
De urbana bulevarderna ingår i utkastet till ny generalplan, som är en riktgivande handling och ett strategiskt redskap för mer detaljerad stadsplanering. Några exakta siffror på hur mycket man bygger utmed de nya bulevarderna finns inte, men principen är att Helsingfors befolkning ökar med en kvartsmiljon fram till 2050. Volymmässigt kan man jämföra utvecklingen med att man ska bygga tio gånger Främre Tölö.
Malms flygplats
Helsingfors ska dels komplettera nuvarande stadsdelar och bostadsområden och till de helt nya satsningarna hör Malms flygplats som i den här visionen blir hem för 25 000 helsingforsare. Det betyder att de urbana bulevarderna ska avlasta en betydande andel av målet på 250 000 nya invånare.
I generalplanen ingår inte Östersundom som får en egen generalplan för 70 000–100 000 invånare.
– Så där allmänt kan man säga att vi vill lystra till trender och lyssna på stadsbornas önskemål. Och en tydlig signal som vi snappat upp är efterfrågan på urbant boende. Det är kanske en överdrift att säga att Nurmijärvifenomenet är över, men klart är att allt fler vill bo i stadsmässiga kvarter nära service, nöjen och på kollektivtrafikavstånd till jobbet, säger generalplanechefen Richard Manninen.
Man behöver inte ha någon nämnvärd förmåga att sia om framtiden men förslag om att bygga bostadshus på Melkö utanför Drumsö eller boende för 5 000–7 000 invånare och spårvagn på idyllen Vårdö är ägnade att väcka motstånd.
Inte heller kommer den urbana bulevarden på Tavastehusleden att orsaka jubel, den naggar nämligen Centralparken i kanten, och även om Richard Manninen inte vill specificera hur mycket park man behöver medger han att det handlar om betydande volymer.
– Å andra sidan orsakar Tavastehusleden buller i parken, och bostadshusen skulle fungera som bullervallar.