Esbo skyddar inte stadshuset

Esbo stadshus skyddas inte. Byggnaden från 1971 är antagligen Esbos mest omtalade hus, som nu stått tomt i över 7 års tid. Medan förtroendevalda och tjänstemän debatterat än dess fulhet, än dess påstådda mögel och asbestproblem, har staden årligen betalat över en miljon euro i hyra för ersättande kontor i närliggande höghus.

Harriet Klar-Nykvist (SDP) föreslog inledningsvis att stadshuset skyddsmärks för att det är en arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull byggnad. Förslaget understöddes av flera andra ledamöter, men röstades till slut ned med siffrorna 45–28.

Stig Kankkonen (SFP) ville också bevara, men inte skydda, stadshuset.

– Stadshuset bör kunna byggas om så att det motsvarar dagens behov. Det kan man inte göra med ett skyddat hus. Vi behöver exakta kalkyler över vad alla tänkbara alternativ för tomten kostar, från rivning och nybygge till något helt annat.

Kankkonen gjorde ett tilläggsförslag, där han krävde att fullmäktige får ta del av kostnaderna för alla alternativ genast efter att planbeslutet vunnit laga kraft.

Ledamöterna satsade många inlägg och timmar på att fundera över huruvida det är möjligt att bevara stadshuset utan att skydda det.

Stadens tekniska direktör Olavi Louko hade svaret:

– Vi kan inte fatta beslut om stadshusets öde i det här skedet, vi kan bara godkänna detaljplaneändringen. Enda sättet att bevara stadshuset är att skydda det, men det rekommenderar jag inte – för det blir dyrt!

Riva hela rasket?

Enligt Mari Nevalainen (Gröna) är stadshuset inte en viktig plats för Esboborna.

– De flesta stadsbor har ingen åsikt om stadshusets existens, eftersom de inte ens vet var det står eller hur det ser ut. Däremot är det stadsbornas önskemål att vi äntligen gör något åt de otrygga kvarteren kring Ämbetscentrum. Hellre renoverar vi daghem och skolor med dålig inomhusluft än sätter pengarna på en renovering av stadshuset, sade historikern Nevalainen.

Veera Ruoho (Sannf&Ob) medgav att hon är en av de stadsbor Nevalaianen syftade på.

– Jag erkänner att jag före förra fullmäktigemötet inte visste var stadshuset stod.

Åsikterna gick isär bland de gröna. Johanna Karimäki försvarade ett stycke finländsk arkitektur.

– Vi ska inte sätta stadshuset och mögelskolor mot varandra. Jag känner inte till en enda stad som inte skulle ha ett stadshus. Låt oss bevara det här kapitlet i Esbo historia. Stadshuset är en sevärdhet, speciellt den rymliga entrén.

Ulla Palomäki (Saml) har pratat med folk på gatan. Hon har frågat ett 70-tal stadsbor vad de vill att staden gör med stadshuset. Av dem uppgav drygt 50 att de ville riva det, medan 14 ville bevara det.

– Vi ska inte skapa områden som inte fungerar. Esbo centrum får inte halka efter i utvecklingen. Nu upplever folk området kring stadshuset som fult och oattraktivt, ingen vill bo i dess närhet.

Att stadshusets vara eller inte vara diskuterats i för många år var nästan alla förtroendevalda överens om. Stadshuset har stått tomt i sju år.

– Diskussionen om stadshuset har förts alldeles för länge. Det tar tid från andra, mycket viktigare beslut. Låt oss nu riva det gamla stadshuset och gå vidare, sade Mia Laiho (Saml).

Det förslag som stadsfullmäktige i går skulle ta ställning till var en ändring av detaljplanen för kvarteren vid Ämbetscentrum. Planen gör det möjligt att bygga flera nya bostadskvarter, ett nytt torg och grönområden. Fullmäktige godkände detaljplaneändringen, som inte tar ställning till om stadshuset ska rivas eller inte.