Esbo lånar för att bygga ut metron
Esbo fullmäktige godkände på måndagskvällen med siffrorna 64–10 finansieringen av västmetrons förlängning.
Beslutet betyder att staden tar ett lån på 560 miljoner euro för att förlänga metrolinjen från Mattby till Stensvik. Staten har lovat att bidra med resten eller 240 miljoner euro, men betalar sin andel först under åren 2017–2020.
Esbo stads tekniska direktör Olavi Louko inledde fullmäktiges sammanträde i går kväll med att presentera olika scenarier för hur inflyttningen och markförsäljningen utvecklas i Esbo. Han utgick ifrån att inflyttningen fortsätter på samma nivå som nu, eller 4000 invånare per år, och att hälften av dem bosätter sig i de sydvästra delarna av staden, i metrons verkningsområde.
– De årliga utgifterna för metrons förlängning landar på 22,7 miljoner euro, medan inkomsterna för försäljning av stadens mark och markanvändningsavgifter uppgår till 68,3 miljoner euro. Det ger en vinst på över 45 miljoner euro och då pratar vi om en sannolik tillväxt. Också med en försiktig tillväxt är metron en bra affär, med en årlig vinst på 17,8 miljoner euro, summerade Louko.
Debatten som följde var lång och förtroendevalda från alla partier köade till talarstolen, de flesta för att stöda och berömma metroprojektet. Tvivlare fanns också, främst i de sannfinländska och obundna leden. Kurt Byman var orolig än för matartrafikens kostnader, än för de riktigheten i markpriserna. Louko och stadsstyrelsens ordförande Ari
Konttas tvingades upprepade gånger försäkra att riskanalyserna bygger på fakta.
Simo Repo (Centern) satte ord på det som många ledamöter antydde:
– Allt material, som riskanalyser och kostnadskalkyler, bör finnas med på föredragningslistan, inte presenteras under pågående möte.
Mer än metro
Samlingspartiets ledamöter, med Laura Kiijärvi i spetsen, upprepade stadsdirektör Jukka Mäkeläs slogan, att staden inte bara bygger en metro, utan allt det som en metrolinje möjliggör.
– Nu har vi alla möjligheter att se över stadsplaneringen i södra Esbo och bygga en tätbebyggd villastad längs en kedja av köpcenter, sade Kiijärvi.
Susanna Rahkonen (Gröna) påminde om det första metrobeslutet 2006, som hon upplevde som välunderbyggt och motiverat.
– Nu saknar jag detaljerade ramvillkor i beredningen. Det är viktigt att det görs tillräckligt med riskanalyser. Loukos analys var tillfredsställande, men den kunde ha bifogats till materialet och presenteras i förväg.
Rahkonen poängterade att metrons finansiering inte får blandas ihop med driftsekonomin. Partikollegan Inka Hopsu (Gröna) efterlyste tillräckligt med matartrafik i framtiden, så att metron också tjänar dem som bor en bit ifrån linjen.
– Vi fattar ett stort ekonomiskt beslut i kväll och projektet är invecklat. Tack vare metron kan vi bevara tillräckligt med grönområden i alla delar av staden, sade Hopsu.
Oenigt om tidtabellen
Veikka Simpanen (SDP) var inte orolig för stadens driftsekonomi, han ansåg att Esbo har råd med både tjänster och investeringar.
– Nu lönar det sig att bygga metron. Vi måste också sätta fart på byggandet ovan jord, så att vi kommer igång med bostadsproduktionen. Nu är inte tid att bromsa och fördröja, Esbo behöver mera bostäder.
Centerns Yrjö Rossi sade att metron är en satsning på såväl kollektivtrafiken som miljön och näringslivet.
– Olavi Loukos riskanalys övertygar åtminstone mig, metrobygget fattas inte lättvindigt.
Han fick stöd av SFP:s Stig Kankkonen, som tror att metron kan skapa en bättre framtid för Esbo.
– Jag är rädd för att vi inte kan upprätthålla servicenivån i Esbo utan en förlängning av metron.
Partikamraterna Ulf Johansson och Fred Granberg gav också sitt stöd till metrons förlängning, men inte genast. De vill helst ta en paus och se hur staden utvecklas.
– Varför ska vi bygga flera kontorshus när vi redan nu bygger om befintliga kontor till bostäder? undrade Granberg.
– Låt oss först se i 10, 20 eller 30 år i vilken takt inflyttningen sker, föreslog Johansson.