Svensk babyboom i Helsingfors
Under de senaste tio åren kan en klar statistisk trend skönjas: det föds allt fler finlandssvenska barn i Helsingfors. En delorsak är att tvåspråkiga familjer allt oftare registrerar sina barn som svenskspråkiga.
– För oss var det självklart att registrera våra barn svenskt. Det är otroligt viktigt att barnen kan svenska, säger Annika Friman-Jalomäki.
I hemmet talar föräldrarna finska med varandra medan mamma talar svenska och pappa finska med de två barnen. Barnens far som är finskspråkig ser enligt Friman-Jalomäki positivt på att barnen lär sig svenska.
– Han tycker det är en rikedom. Han har inte själv haft den förmånen, säger hon.
Friman-Jalomäki tycker att hon fått all den service hon behöver på svenska i Helsingfors.
– Jag är i stort sett ganska nöjd, vi har fått alla läkare och rådgivning på svenska.
Systemchef Pekka Vuori vid Helsingfors faktacentral ser en klar trend. Allt fler tvåspråkiga familjer registrerar sina barn som svenskspråkiga.
– En tredjedel av de barn som registrerades som svenskspråkiga åren 2011–2013 hade finskspråkig mamma. Finskspråkiga mammor som vill registrera sina barn som svenskspråkiga ökar, säger Vuori.
Trenden överlag är att mängden nyfödda ökar och när man ser på antalet födda svenskspråkiga har andelen ökat från 6,2 procent till 7,4 procent på tio år. I fjol föddes cirka 500 svenska barn.
Detta ökar behovet av svensk service.
Hur klarar ni av alla nya bebisar, överskötare Monica Lindberg vid södra- och västra rådgivningarna?
– Det är en utmaning. Antalet 0–6-åringar växer i synnerhet i södra området. Vi är medvetna om trycket, säger Lindberg som håller på att rekrytera den fjärde svenska hälsovårdaren till det svenska teamet.
– Den svenska enheten inom rådgivningsverksamheten ger den helsvenska servicen som också har läkarmottagning. Men vi har närtjänster i norr, öster, väster och söder där hälsovårdare ger rådgivningsservice på svenska, men där kan vi inte garantera läkarservicen, säger Lindberg.
Rådgivningen i Tölö och på Drumsö har två hälsovårdare som talar svenska, och det finns svenskspråkiga hälsovårdare i Haga, Hertonäs och på andra rådgivningar runtom i Helsingfors.
Enligt Lindberg får alla svensk service och blir någon utan kan det handla om att man kontaktat rådgivningen i ett så sent skede att det första besöket inte nödvändigtvis sker hos en svenskspråkig hälsovårdare. Likaså kan sommaren vara en period då det är svårt att få svensk service.
Ibland sker det misstag men de rättas till.
– Misstag är väldigt tråkiga men vi får feedback och korrigerar verksamheten. Feedbacken är väldigt viktig, säger Sonja Mattila, chef för rådgivnings- och familjearbetet.
Mattila anser att läget är under kontroll men kräver ständig uppföljning.
Fullt på daghemmen
I dagvården märks också att barnen blir fler. Det finns 32 svenska kommunala daghem och räknas daghem med köpavtal och privata finns det ett femtiotal enheter. Omkring 78 procent av barnen i de svenskspråkiga daghemmen kommer från två- eller flerspråkiga familjer.
Dagvårdschef Nina Fabricius räknar med att daghemmen är smockfulla den sista september.
– Alla får kanske inte plats på önskat ställe. Alla Brändöbor får inte dagvård på Brändö men nog kanske i Hertonäs. Vid årsskiftet blir det svårt att placera nya barn då alla daghem redan är fulla, säger Fabricius.
Ökningen av barn märks på Drumsö, i Tölö, Eira, Ulrikasborg och Rödbergen. Men också i norra Helsingfors syns en boom och där finns bara ett svenskt daghem.
Inom skolsektorn där årets budgetförhandlingar handlar om att stänga finska skolor och minska på assistenter och vikarier både på finska och svenska, är den ökande mängden elever en utmaning. Daghem och skolor i de södra stadsdelarna och i delar av östra Helsingfors börjar vara fyllda till bristningsgränsen. Från Berghäll och Vallgård som är populära bostadsområden kommer nya elever.
Linjedirektör Niclas Grönholm säger att elevökningen syns i lågstadiernas första klasser.
– Det betyder att vi behöver alla lokaler och det blir besvärligt när vi måste effektivera. I skolorna måste vi använda kvadratmetrarna effektivare än tidigare, säger Grönholm.