Helsingfors ruskar om inom vården

Malms sjukhus är nästan inflyttningsklart. I många av rummen finns det redan sängar. Skärmar och annan teknik installeras, de elektroniska läkemedelsskåpen fylls och gardiner hängs upp.

Exakt när sjukhuset kan slå upp sina dörrar är oklart, eftersom ösregn i juli och augusti orsakade vattenskador. Men det handlar sannolikt om slutet av oktober. Då får personalen lämna slitna Maria sjukhus och möta en ny filosofi i moderna byggnader. Mia Laiho, chefsläkare för jourfunktionerna i Helsingfors, talar om kundorienterade processer.

– Vi har utgått från patientens perspektiv och tagit speciell hänsyn till de anhöriga. Det är en stor förändring för vår personal.

När Laiho tillsammans med projektchefen Maritta Lindholm visar upp det nya sjukhuset ger de många konkreta exempel. De patienter som skickas till laboratoriet Huslab på provtagning märker inte att det är en separat organisation. Anhöriga har egna klädskåp på avdelningarna och ett rum där de kan pusta ut. Patienterna är inte längre hänvisade till sina rum utan kan dricka kaffe på balkongen, i matsalen eller kaféet.

Det har snart gått tio år sedan ombyggnaden av sjukhuset började planeras. Först var tanken att bygga ett metrosjukhus i Kvarnbäcken, men fullmäktige beslutade i stället att ge Malm ett ordentligt ansiktslyft.

Marias framtid osäker

När mottagningen flyttar tillbaka till Malm blir Maria sjukhus i Kampen så gott som tomt. Det ligger på listan över fastigheter som kan säljas ifall staden inte längre har någon användning för det.

Just nu verkar det inte finnas något akut behov för byggnaderna. Ännu för några år sedan tänkte man sig att en av de stora vårdcentralerna skulle finnas i Maria, men trafikförbindelserna är för dåliga.

Maija Anttila (SDP) som är ordförande för social- och hälsovårdsnämnden önskar att byggnaderna kan användas av social- och hälsovårdssektorn även i fortsättningen, antingen i stadens regi eller i samarbete med någon annan aktör.

– Byggnaderna är väldigt vackra och skulle passa bra till exempel för äldre eller minnessjuka, säger Anttila.

Men då måste man först renovera och bygga om. Enligt projektplaneringschef Jarmo Raveala på Lokalcentralen kostar det lika mycket att riva och bygga nytt som att renovera flera av byggnaderna på området.

– De äldsta byggnaderna, som ritats av Lars Sonck, är förvånansvärt nog i bästa skick. De är kulturhistoriskt viktiga men besvärliga att planera om. Till exempel är det svårt att få ljuset att räcka till för bostäder, säger Raveala.

Stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki (Saml) tycker fortfarande att det är befogat att avyttra fastigheter som inte fyller någon klar funktion för staden. Frågan är ännu mer akut beträffande Lappvikens sjukhus.

– Det är värdefulla byggnader som är dyra att underhålla. Som fastighetsägare är det ingen idé att belasta balansräkningen med oanvända fastigheter, säger Rauhamäki.

Tuffa beslut i höst

I dag är frågan om framtida sjukhus och vårdcentraler aktuellare än någonsin i Helsingfors. Om några dagar får politikerna i social- och hälsovårdsnämnden förslaget till nytt servicenät, som är uppe första gången i nämnden den 2 september.

– Den stora frågan gäller vilka servicekoncept vi erbjuder. I dag fungerar social- och hälsovården på ett gammalmodigt sätt. Det finns en byrå eller mottagning och så hemtjänst. I världen, även i Finland, finns det bra exempel på nya metoder. Men Helsingfors har bara anammat några, säger Maija Anttila.

Hon nämner egenvård med blodförtunnande mediciner som ett exempel.

– Förr måste patienterna komma till hälsostationen för behandling.

Anttila tror att de framtida serviceformerna kommer att uppröra vissa.

– Folk har vant sig att gå till en lucka eller en till en läkare.

Protester väntas när det blir aktuellt att stänga mindre vårdenheter och koncentrera verksamheten till större vårdcentraler, i stil med den som ska byggas i Fiskehamnen. Tatu Rauhamäki (Saml) tror ändå att servicenätet slås fast i höst.

– Besluten blir inte bättre av att man drar ut på dem.