Spårvägspengar till bostäder

Att den nya statsbudgeten ska skapa arbetstillfällen är något finansminister Antti Rinne (SDP) gärna upprepar. För huvudstadsregionens del betyder det bland annat att Rinne lovar pengar för spårvägsprojekt på villkoret att kommunernas bostadsproduktion ökar. Centrumslingan i Helsingfors och förlängningen av västmetron i Esbo får understöd av staten inte bara av trafikpolitiska skäl, utan av sysselsättningspolitiska. Mera spårväg ska ge fler husbyggen och fler jobb.

I dagens läge ska Helsingfors växa med 5 000 bostäder per år och Esbo med 2 500. Vilka de nya målen ska vara förhandlar kommunerna och Finansministeriet om som bäst. Förhandlingsdeadline är 27.8, inför budgetmanglingen.

Statssekreteraren, kanslichef Martti Hetemäki som skött förhandlingarna för Finansministeriets del vill inte kommentera läget ännu. Men i Helsingfors är stadsdirektör Jussi Pajunen försiktigt positiv. Helsingfors har nått målet på 5 000 bostäder per år bara de tre senaste åren, men Pajunen tror ändå en höjning är möjlig.

– Det ser ljust ut för Helsingfors del eftersom vi också pratar om konkreta åtgärder för att höja produktionen, säger Pajunen.

För Helsingfors del vänds blickarna mot två områden som länge väntat på besked, Östersundom och Malms flygplats. Pajunen räknar med att Östersundom kan planeras för minst 50 000 nya invånare, Malms flygplats för minst 10 000.

– Och en förvånansvärt stor del av den nya bostadsproduktionen kan komma från att befintliga bostadsområden byggs ut.

Metron finansieras med bostäder

Inte heller Esbo har något emot ett villkor om fler bostäder.

– Det är det enda sättet för oss att göra metron lönsam. Vi bygger inte bara en metro utan vi tätar stadsstrukturen och bygger helt nya bostadsområden, säger stadens tekniska direktör Olavi Louko.

Ändå var det just bristen på beslut om tomtreservationer som fick förra trafikministern Merja Kyllönen (VF) att säga nej till västmetrons förlängning. Stadsdirektör Jukka Mäkelä säger att Esbo stad är beredd.

– Statens och vårt mål är detsamma. Västmetrons förlängning är viktig för vår stadsstruktur. Det här har vi reserverat för genom beslut i vårt eget stadsfullmäktige.

Förhandlingarna lär utgå från att bostadsproduktionen ska öka med 25 procent. Det betyder över 3 000 nya bostäder per år i Esbo, främst längs västmetron men även längs stadsbanan. För Helsingfors del kan det nya målet bli 6 000–7 000 bostäder per år.

Långsamma besvärsprocesser

En utmaning i alla kommuner är att planläggningsprocessen är långsam. Bostadsområden kan ha färdiga planer och tomtreservationer men ändå ligga på skrivbordet i många år under utdragna besvärsprocesser.

– Besvären är en gemensam oro för oss alla, säger Jukka Mäkelä och syftar på de fjorton kommuner i huvudstadsregionen som har ett intentionsavtal för markanvändning, boende och trafik.

När de 14 kommunernas ledning träffade finansminister Rinne samt bostadsminister Pia Viitanen och näringsminister Jan Vapaavuori i somras diskuterade man besvärsprocesserna och bland annat NTM-centralens roll.

– Vi önskar att behandlingen av besvären kunde vara så snabb som möjligt, säger Mäkelä.

Jussi Pajunen ser tvåstegsprocessen som en del av problemet. Besvären går först igenom tingsrätt och sedan hovrätt.

– Men också stadens egna processer måste bli snabbare. Den demokratiska processen är inte alltid så snabb som den kunde vara.

Biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä som i Helsingfors ansvarar för stadsplaneringen poängterar att besvären är ett rättsskydd invånarna har.

– Men besvären kan säkert bli färre om vi åtminstone inom staden är enade och ger klara signaler utåt.

Olavi Loukos lösning är att Esbo borde gardera sig genom att planlägga mer än vad som hinner byggas. Om en process då drar ut på grund av besvär kan man i stället ta itu med nästa. Bättre fart på planeringen borde i det långa loppet också påverka bostadspriserna:

– Vi måste erbjuda tomter så det kan byggas så många bostäder att priset kan gå ner.