Bostäderna väntar tills varvet tystnat
Ryssarnas köp av Sandviksvarvet har stoppat utvecklingen på Ärtholmen i södra Helsingfors. – Arbetsplatserna är viktiga för hela staden, säger biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä.
Skeppsvarvet ägs till hälften av United Shipbuilding Corporation, eller ägs så fort ryssarna betalat köpeskillingen. Sedan i förrgår finns bolaget på EU:s och USA:s sanktionslista för att det tillverkar krigsutrustning i sitt hemland. I Helsingfors bygger man fredliga isbrytare. Om de internationella lånekranarna stryps kan också Helsingforsvarvet få problem vilket i sin tur kan få fart på bostadsbyggandet på Ärtholmen. Varvsverksamheten upptar nämligen en stor del av Ärtholmen.
Det skulle i så fall vara en utveckling som Hannu Penttilä inte önskar, trots att efterfrågan på bostäder ständigt är stor i huvudstaden.
– Det handlar inte enbart om arbetsplatserna vid Sandviksvarvet. Vi har på olika håll i Helsingfors mycket kunnande kring isbrytande och allt hänger ihop med allt. Det är ett kluster, säger han men understryker att det nu "bara är en försiktig tjänsteman" som talar.
Drabbas Sandviksvarvet drabbar det hela staden. Ungefär så, menar Penttilä. Hur som helst upphör varvsverksamheten inte helt. När Ärtholmskontraktet med staden går ut om fyra år fortsätter varvet norr om Grundsundsgränden där de flesta funktionerna ändå är lagda.
Plattan stoppade allt
På Ärtholmen planerades 5 600 bostäder och också i övrigt skulle området få en rejäl ansiktslyftning som rekreationsområde. Allt stannade upp för ett år sedan då en stor helikopterplatta skulle byggas på uddens sydöstra spets på en konstgjord ö. Kostnaderna och oklarheterna kring vem som skulle betala vad fick beslutsfattarna att hicka till.
På avstånd ser Ärtholmen ut att vara ett slitet industriområde. Men det sjuder av liv. Det slår gnistor i skeppsvarvets stora hallar men också i lagerlokalerna längre ut på udden händer det i sommarhettan. På det asfalterade fältet nära lyxkryssarnas kaj har Sami Koistinen satt sig i en formelbil. Den har elmotor och har byggts av studerande vid yrkeshögskolan Metropolia. Skolans verkstad har imponerande högt till tak. Det är tydligt att här skruvas och muttras det gärna. Läget är perfekt.
Racerbilen vill inte starta. Det behövs ytterligare justeringar.
– Vi ska tävla i Tallinn om några veckor. Ska bli kul, målet är förstås att segra, säger Sami Koistinen med svetten rinnande under hjälmen.
På grushögen i områdets sydöstra hörn intill den gamla helikopterterminalen sitter ett äldre par från Vanda och lapar i sig sol och havsdofter. De har backat bilen till det yttersta stenröset, öppnat bakluckan och vikt ut kaffebordet.
– Som du ser är vyerna fantastiska, säger Brita Forsblom.
Ärtholmen är tillsammans med Fiskehamnen och Arabiastranden hennes och Nils Jernmarks favorithäng.
– Jag tycker att Ärtholmen är fin som den är. Men vad här än byggs så måste stränderna också i fortsättningen vara öppna för alla, säger Brita Forsblom.
Parkeringen åtgärdas
Stadsplaneringsnämndens ordförande Risto Rautava (Saml) hetsar inte upp sig för att planeringen stampar på stället.
– Helsingfors måste lägga krut på de stora bostadsområden som redan är under arbete, säger han.
Busholmen som ligger ett stenkast väster om Ärtholmen är ett sådant område.
På stadsplaneringskontoret bekräftar arkitekt Jari Huhtaniemi att hyreskontraktet med Sandviksvarvet gäller till slutet av 2018.
– Vi kan ändå förbättra infrastrukturen kring färjeterminalen som används av lyxkryssarna och snygga upp Ärtholmsstranden.
Förbättringar som gynnar seglarna har redan gjorts. Det har bland annat byggts bryggor och sjösättningsramper. Avigsidan är den olagliga parkering som uppstått när byggnadskontoret blev tvunget att flytta bort stenbumlingarna som hindrade bilar och husvagnar men även seglarna som behövde utrymme för sina båttrailrar.
– Vi är medvetna om situationen och funderar som bäst på åtgärder. Det är helt klart att det inte ska vara en parkeringsplats där vid stranden, säger Jari Huhtaniemi.