Friskare genom kontakt med naturen
Vistelse i naturen sänker stressnivåerna och påverkar hälsan positivt, bekräftar forskningsrön. På Vårdö i Helsingfors får besökarna se, känna, lära och uppleva sig till stärkt välbefinnande.
Med slutna ögon lyfter Marko Leppänen upp sina armar och låter dem sakta falla ner till sidorna igen. Händerna får föreställa bladverk och fötterna är förankrade i marken liksom trädet står stadigt tack vare sina rötter.
Inspirationen kommer från de hundraåriga ekar han står bredvid. Övningen, som uppmuntrar till medveten närvaro, är en av fjorton uppgifter längs den hälsonaturstig vi vandrar längs på Vårdö i Helsingfors.
Samtidigt får vi lära oss att patienter på sjukhus rehabiliteras fortare och behöver mindre smärtstillande medicin om de får se grönområden genom fönstret.
Det här är nämligen inte vilken stig som helst. Visserligen berättar den om den mångsidiga naturen och om den intressanta lokalhistorien, men det främsta syftet är ändå att lyfta fram den effekt på hälsan som naturen ger.
– Vid stationerna finns information om forskningsresultat på området, och de tillhörande övningarna förstärker de hälsofrämjande effekterna, säger Adela Pajunen.
Det är hon som med sitt företag har tagit initiativ till hälsonaturstigen som öppnades i fjol somras. Sitra har finansierat den och Helsingfors låter stigen slingra över stadens marker på den 80 hektar stora ön.
Forskning
Bara att vistas i naturen gör gott för kropp och själ. Det har många personliga erfarenheter av och enligt professor Liisa Tyrväinen vid Skogsforskningsinstitutet finns det allt mer vetenskapliga belägg för att vistelse i naturen påverkar hälsan positivt.
Det handlar om psyket men också om fysiologi.
I en undersökning som Tyrväinen har gjort inom ett internationellt forskningsprojekt mätte man blodtryck, puls och halterna av stresshormonet kortisol hos deltagarna efter att de vistats i en stadspark, Alpparken, och i en stadsskog, Centralparken i Helsingfors.
Redan efter en kvart påverkades deltagarna positivt och de återhämtade sig. Efter en halv timmes promenad ökade deras livskraft, och stressnivåer och blodtryck sjönk. Det i sin tur är viktigt eftersom sjukdomar som orsakas av kronisk stress har ökat, säger Tyrväinen.
Resultatet jämförde man med uppehåll i centrum av staden, på Arkadiagatan, där samma resultat inte nåddes. Däremot var skillnaden mellan skog och park liten – förutsatt att det handlar om en större park som inte är så utsatt för buller och damm som en mindre.
Det finns individuella skillnader som främst handlar om hur starkt förhållande till naturen man har. Saknar man den kontakten är det också möjligt att effekten blir mindre. Tyrväinen påpekar ändå att relationen för de flesta finländare är stark.
– Naturen är en viktig stressreglerande faktor för Finland vilket är en tillgång för folkhälsan.
Hon är oroad över att det glöms bort i viljan att göra stadsbebyggelserna tätare på grund av bostadsbehovet.
– Det finns en risk för att rekreationsmöjligheterna flyttas längre bort från invånarna och att kvaliteten på grönområdena sjunker.
Det här scenariet finns också för Vårdös del. Enligt ett politiskt beslut i höstas har planeringsarbetet inletts för att bygga ut ön med flervåningshus för till och med 7 000 invånare. Nu finns det tjugo fast bosatta på Vårdö.
Medicin
Marko Leppänen, som är geograf och har vistats mycket på ön, hoppas att beslutsfattarna tar sitt förnuft till fånga. Han ser det som kortsiktigt att bygga på grönområden.
– Helsingfors kan aldrig konkurrera med andra städer i Europa och världen i storlek. Däremot är det ett trumfkort att vi har natur mitt i staden.
Leppänen har varit med om att skriva texterna till stigen som finns i små rör längs den två och en halv kilometer långa rutten.
Den tar oss från lundar via granskog och köksträdgård till tallmark och klippor. Höjdpunkten är, bokstavligen, vårdberget med utsikt över hav, horisont och himmel.
Vi stannar för att beundra en djungel av strutbräken under höga alar. Vi gnuggar älggräs mellan våra händer och känner en doft av – apotek? Visst, det var ur älggräset som man år 1839 kunde avskilja salicylsyra som man i dag använder vid tillverkningen av aspirin.
På en klippa tar Leppänen av sig skorna och går barfota på den släta graniten. Det är också en uppgift. "Man tror att barfotagång i naturen påverkar nervsystemet och hormonutsöndringen positivt", läser vi.
Flera gånger uppmanas vandrarna att använda händerna och röra vid stenar, blad och jord. Här hänvisar man till professor Tari Haahtelas forskning som visar att immunförsvaret stärks och allergierna minskar när man har fysisk kontakt med naturen.
– 99,9 procent av alla mikrober är trygga och till och med goda, säger Leppänen.
Projekt i Sibbo
Texterna längs naturstigen är kontrollerade av Liisa Tyrväinen och hennes medforskare. En testgrupp på femtio personer gav i fjol somras positiv respons på stigen och de hade också sänkt blodtryck efter promenaden.
– Resultatet är inte vetenskapligt, medger Adela Pajunen, men menar att svaren talar för att folk upplevde stärkt välbefinnande efter att ha gått på stigen.
Liisa Tyrväinen säger att mera forskning om naturens hälsofrämjande effekter ännu behövs, innan man till exempel börjar använda sig av rönen inom den offentliga hälso- och sjukvården. Ett första projekt på den fronten ska starta bland annat i Sibbo.
Nu finns det företag som, enligt henne, alltför lättvindigt använder sig av argumenten i sin verksamhet.
Om stigen på Vårdö säger hon att den nu är ganska svårtillgänglig för att användas vid rehabilitering men tycker att den är ett intressant besöksmål.
Till Vårdö kommer man med turbåt som startar i Hagnäs. Kortast är överfarten från Degerö.
Den 2 juli och den 6 augusti ordnar staden transport och guidad rundtur längs hälsonaturstigen. Den sker på finska.
Anslagen och texterna längs stigen är också enbart på finska, med möjlighet till information på engelska.