Guggenheim och avgaser svåra att förena
Långtradare på tomgång precis utanför Guggenheimmuseets entré. Den synen vill arkitekter, trafikplanerare och politiker slippa. Frågan är bara hur?
En inte helt obetydlig detalj har hamnat i skuggan av viljan att utveckla asfaltplätten mellan Saluhallen och Magasinsterminalen i Helsingfors. Hundratals arkitekter skissar för tillfället på en flott museibyggnad, möjligen i trä, som ska rymma konst och upplevelser i en historiskt unik miljö men samtidigt skulle ligga mitt i en strid ström av långtradare som kör in och ut på Sverigebåtarna. Fordonen kör in på hamnområdet mittemot hotell Palace. I korsningen kan man stå och betrakta kaoset. Klart är att detta är en trafikstockning som Guggenheim vill slippa vid sin huvudentré.
- De anonyma bidragen till den första fasen i arkitekttävlingen ska lämnas in senast den 10 september 2014.
- På nätet kan allmänheten se alla bidrag i den första fasen av tävlingen, med fokus på de trettio högst rankade bidragen.
- Bidragen bedöms utifrån sin arkitektoniska design, sin relation till den föreslagna tomten och till stadsbilden, sin tillgänglighet för användarna och hållbarhet (inklusive kriterier som gäller användningen av material) samt sin genomförbarhet.
- I november 2014 offentliggör Guggenheimstiftelsen finalisterna, och den andra fasen av tävlingen inleds. De som väljs till finalomgången har tid till mars 2015 att lämna in sina bidrag.
- Den tilltänkta tomten för museet ligger i det sydvästra hörnet av Södra hamnen, nära korsningen mellan Södra kajen och Skeppsbrogatan och strax intill Olympiaterminalen.
- Tomtens areal är cirka 18 520 kvadratmeter. Museibyggnaden skulle täcka 12 100 kvadratmeter av den totala ytan och ha utställningslokaler på cirka 4 000 kvadratmeter, vilket innebär att det till storleken skulle vara jämförbart med Solomon R. Guggenheim-museet i New York.
- Läs mera på adressen http://www.guggenheimhki.fi/sv/
Stadshuset är i ett pressat läge. Det gäller att utveckla hamnfunktionerna inklusive godstransporterna som går genom centrum och trygga turismnäringen samt bygga en stad för invånarna. Det förra ger pengar för det senare. Också arkitekterna måste beakta allt detta. För rederiet med frakttransporter är det nuvarande arrangemanget ”utomordentligt viktigt”, som Tallink Siljas ledning meddelar via sin pressavdelning.
– Utmaningen för arkitekttävlingen för Guggenheimmuseet är att ramarna inte kan spikas exakt. Genomfartstrafiken i Södra hamnen är en sak som tävlingsdeltagarna behöver fundera på. Det är bra att eventuella problem kommer fram, för när de gör det kan vi försöka lösa dem, säger professor Rainer Mahlamäki som är medlem i tävlingsjuryn.
Helsingfors silhuett är karakteristisk och den gamla stadskärnan krävande för alla som drömmer om nybyggen.
– Det gäller särskilt stränderna. Men det är helt klart att museet ska stå i fokus. Om det i omgivningen finns verksamhet som inkräktar på museets domäner så är det den som behöver åtgärdas. Det fungerar inte med tung trafik alldeles invid museet.
Precis som Rainer Mahlamäki, påminner jurykollegan Anssi Lassila om att arkitekttävlingen är tudelad.
– Hela idén med den första delen är att låta deltagarna spåna fritt. I den andra delen får vi titta närmare på exempelvis trafikarrangemangen, säger han.
Anssi Lassila medger att kombinationen konstmuseum och långtradare är unik.
– Jag säger hellre utmaning än omöjligt.
Nordsjöhamnen är utesluten
Jan D. Oker-Blom (SFP) som är medlem i styrelsen för Helsingfors hamn kan se avgasmolnen hopa sig över Guggenheimprojektet.
– Det där med långtradarna måste lösas på något sätt. Hamnen motsätter sig inte bygget av museet i Södra hamnen men önskar förstås att verksamhetsförutsättningarna tryggas.
Samtidigt som tävlingsreglerna beskriver museets omgivning med ”hamnfunktioner som behöver tryggas” och ”trafiklösningar som kan integreras i museet” sägs det i reglerna också att alla väggar i museet är viktiga fasader, ansikten utåt. Museet gömmer ingen bakgård där fordon och annan bråte kan lagras. Ett alternativ är att kapsla in fordonen och låta dem ansluta till Södra kajen i en tunnel, eller andra planlösningar.
– Det är just den typen av arrangemang som vi diskuterat i styrelsen för Helsingfors hamn, säger Oker-Blom.
Men även då skulle långtradarna fortfarande rulla till och från hamnen vid samma ställe som nu.
Helsingfors hamn bedömer att det är möjligt att öka passagerartrafiken i Södra hamnen.
Däremot finns inga planer på att öka godstransporterna eftersom de gör trafiken i stadskärnan grötig. Ett alternativ är att styra långtradarna och annan frakt till Nordsjöhamnen. Det var ju därför som hamnen efter sex års byggande och många tvister öppnades 2008. I en utvecklingsplan för hamnarna, Vision 2022, utesluts möjligheten att öppna Nordsjöhamnen för betydlig passagerartrafik. ”Det skulle minska Nordsjöhamnens godskapacitet med 20–30 procent och ombyggnaden skulle kosta 100–300 miljoner euro. Det här är inte realistiskt”, sägs det i rapporten som är förankrad i stadsfullmäktige.
Enligt Helsingfors hamn är det omöjligt att räkna ut vad långtradare, lastbilar och bussar betyder för hamnen och staden i pengar.
– Lönsamheten för färjetrafiken bygger på att rederierna kan transportera både passagerare och frakt. Därför tror jag inte att det är möjligt att skilja på dem så att frakten skeppas till Nordsjöhamnen, säger Jan D. Oker-Blom.