"Helsingfors styrs av ingenjörstänkande"

Än en gång har Helsingfors hamnat i topp i en internationell jämförelse. Charles Landry har tagit fram en metod för att mäta städers kreativitet, som enligt honom är förutsättningen för ekonomisk framgång och nöjda invånare. Hittills har han analyserat tjugo städer.

– Vi ser på staden som en helhet, både subjektivt och objektivt. Orsaken till att Helsingfors placerar sig högst är att staden klarar sig bättre än väntat om man tänker på dess naturliga nackdelar som geografiskt läge och språk, säger Landry.

Med Helsingfors förutsättningar finns det enligt honom bara en lösning – staden måste förbli bättre än genomsnittet. När han träffar beslutsfattare och tjänstemän under sina dagar i huvudstaden är det alltså inte för att applådera och berömma. Tvärtom kommer han med skarp kritik, i synnerhet mot stadens byråkrati.

– Det finns inget fel med själva administrationen i Helsingfors, det handlar mer om att den fungerar på ett förmyndaraktigt sätt.

Principer eller regler

Charles Landry har samarbetat med Helsingfors och speciellt stadens faktacentral i tjugo år och säger sig trots allt ha noterat en förändring de senaste åren.

– Byråkratin har utmanats av bland annat restaurangdagen. Frågan är om det förändrar något i grunden, eller om man fortsätter som förut.

Med det menar han traditionen av att skapa strikta regler för allt från vindsbyggande till kioskplatser.

– Det finns två ytterligheter. Antingen har man regler för alla möjliga situationer, eller så slår man fast principer. I det första fallet dikterar man var soptunnorna ska placeras ut, i det senare utgår man från att staden ska vara ren och låter politiker och tjänstemän fatta de beslut som behövs.

I Helsingfors fall tycker Landry att stadens administration borde gå mer mot principsidan och ta emot förslag med inställningen "ja, ifall ..." i stället för "nej, eftersom ...".

– De som nu har idéer men inte kan redovisa för vart de leder har svårt att hävda sig. Helsingfors, kanske hela Finland, styrs fortfarande av ingenjörstänk.

Ny generation

När man bygger skolor och annan samhällstruktur är det bra att utgå från 1+1=2, men enligt Landry ser världen och kraven på Helsingfors annorlunda ut nu. Det räcker inte att vara duktig på att dela data, man ska kunna dela idéer och kunskap också.

– Med internet har allt blivit oförutsägbart. Då måste man vara mer öppen och flexibel. Tänkesätt och kulturella egenheter kan förändras, men det är en långsammare process än att utveckla nya tekniska prylar.

Landry är trots det hoppfull eftersom han ser tecken på en generationsväxling inom staden. Han nämner ungdomsdirektören Tommi Laitio, kulturdirektören Stuba Nikula och generalplanechefen Rikhard Manninen som exempel.

– Tommi Laitio kräver att alla som jobbar med ungdomar faktiskt träffar ungdomar varje vecka.

Bland Landrys förslag på åtgärder för att uppmuntra nya idéer i Helsingfors finns jobbrotationer för stadens tjänstemän, så att de bekantar sig med livet utanför stadshuset.

– Jag säger inte att någon annan stad har en bättre fungerande byråkrati.

Men mannen som själv gärna titulerar sig Helsingfors kritiske vän utgår som sagt från att Helsingfors måste vara bättre.

– Helsingforsarna är vänliga och välkomnande. Fattar ni vad det betyder att folk litar på varandra? Det är ett massivt fundament att bygga på.