Svenskspråkiga dras till nya områden
Inom de närmaste tio åren flyttar allt fler finlandssvenskar till Degerö, Gammelstaden och Vallgård. I Munksnäs förväntas andelen svenskspråkiga däremot minska.
Sylvia Ahlbom har hämtat dottern Sophie på dagis och myser i hennes rum en stund innan de går ut till lekplatsen. Familjen har bott i de nya bostadskvarteren i Busholmen sedan sommaren.
– Vi har bara tio minuter till jobb och svenskspråkigt dagis, och Sophies morföräldrar bor i närheten. Trots att området är nytt är omgivningen bekant. Ett annat plus är den svenskspråkiga skolan som planeras i Busholmen, säger Sylvia Ahlbom.
Busholmen i Kampmalmens distrikt är ett av de områden dit svenskspråkiga i framtiden förväntas flytta. Den svenskspråkiga befolkningen i Helsingfors söker sig överlag till stadskärnans södra och västra delar.
– De viktigaste tillväxtområdena inom de närmaste tio åren är Degerö med den nya stadsdelen Kronbergsfjärden och Gammelstaden med Arabiastranden och Vallgård, säger Pekka Vuori, systemchef vid Helsingfors stads faktacentral.
Finlandssvenskarna samlas längs kusten
– Det är så sedan gammalt. De områden som har bebotts av svenskspråkiga först är fortsättningsvis områden med många finlandssvenskar, säger Vuori.
I norr och öster väntas svenskspråkiga också flytta till Ladugården, Kvarnbäcken, Sockenbacka och Böle. Även i Vallgård räknar man med fler svenskspråkiga när maskinverkstadens område i Alphyddan och Hermanstad byggs ut.
När Nordsjö med Solvik byggs ut kommer området antagligen att locka ännu fler finlandssvenskar.
– Finlandssvenskarna har generellt sett högre utbildning, högre lön än genomsnittsbefolkningen och söker sig till områden med ägarbostäder, säger Vuori.
Enligt Vuori är det svårt att räkna ut hur språkgrupperna kommer att bete sig i framtiden.
– Men visst går det. Ofta flyttar folk inte långt. Man flyttar främst till områden där det finns service som skola, daghem och hälso- och sjukvård.
Enligt honom är Östersundom, där andelen svenskspråkiga i dag är 20 procent, ett undantag.
– När området i framtiden byggs ut kommer Östersundom att förfinskas, underlaget räcker helt enkelt inte till.
Finns det exempel på områden som redan förfinskats?
– Det verkar ha skett i gamla småhusområden i västra Helsingfors, som Kårböle och Domarby där man byggt mycket nytt. Äldre personer stannar kvar medan barnfamiljerna flyttar för att få service.
Vart ska man flytta om man i framtiden vill bo nära andra svenskspråkiga i Helsingfors?
– Om man ritar en cirkel med en radie på tre kilometer runt Tölöviken bor nästan 40 procent, eller 13 500 av Helsingfors svenskspråkiga befolkning inom den cirkeln. Knappast förändras läget i framtiden, eftersom också Busholmen och en del av Fiskehamnen ryms inom kretsen, säger Vuori.
Fiskehamnen, där ett svenskspråkigt daghem planeras, är enligt Vuori ännu ett frågetecken beträffande de svenskspråkiga invånarna.
– Andelen finlandssvenskar i till exempel Berghäll är lågt.
I framtiden kommer den största andelen finlandssvenskar i relation till det totala invånarantalet att finnas på ungefär samma områden som nu, det vill säga Brändö, Ulrikasborg och Drumsö.
– Andelen svenskspråkiga på de här områdena förväntas ändå inte öka, vilket den däremot gör i Gammelstaden och Vallgård. Det beror på den svenska servicen i Arabiastranden, i synnerhet yrkeshögskolan Arcada och studentbostäderna kring den.
På vilka områden förväntas andelen finlandssvenskar minska?
– En stor del av Munksnäsborna är äldre personer som väntas dö inom de kommande tio åren. Det hinner inte flytta in lika många nya. Detsamma ser vi i till exempel Ulrikasborg och Botby och i villaområdena i Domarby och Kårböle som sedan gammalt haft många finlandssvenskar.
Ser man på inflyttningen bland finlandssvenskarna i Helsingfors domineras den av småbarn och pensionärer.
– Barnfamiljer flyttar inte längre till grannkommunerna i samma utsträckning som tidigare. Jag antar att det har att göra med recessionen, familjerna stannar längre kvar i mindre lägenheter. Men vi ser också något av en renässans för stadsboende, det är inte lika populärt att flytta till småhusområden med långa avstånd till hobbyer och annat.
– När det gäller äldre personer förklaras flyttrörelsen delvis med att man väljer att flytta närmare god service och kanske upplever att bostaden blivit för stor när barnen flyttat ut.
Andelen minskar
De svenskspråkigas andel av hela befolkningen i Helsingfors väntas ändå minska i framtiden. SFP:s Marcus Rantala ser det som en framtida utmaning för att trygga den svenska servicen.
– Det finns en stor risk att minskningen kommer att synas när det gäller servicen och den politiska representationen, där vi inte har råd med förluster.
Enligt Rantala bör områdena kartläggas så att servicekedjorna fungerar.
– I framtiden måste verksamheten till en viss grad koncentreras ännu mer. Det har vi redan gjort till exempel genom att koncentrera hälso- och sjukvården på svenska till tre vårdcentraler, säger Rantala.
Finns det ett politiskt intresse av att styra de svenskspråkiga till vissa områden, Marcus Rantala?
– Jag tror att familjer gärna ser hur närservicen fungerar och hur långt det är till exempelvis dagis och skola. Vi behöver ett brett servicenät inom utbildningssektorn, en närservice som behövs dagligen. Vi måste också hålla oss framme när nya stadsdelar planeras, så att områdena också får svensk service.
Men alltid är det inte lätt att förutspå flyttrörelser. Den positiva befolkningsutvecklingen på Drumsö för några år sedan innebar att antalet dagvårdsplatser inte räckte till.
– Samma gäller andra områden där tillväxten är stark, till exempel Degerö. Vi försöker följa prognoserna så noga som möjligt, men alltid kan man inte veta hur det går, säger Rantala.