”Kom hit – här finns ogjort arbete”
Hårt arbete, målmedveten exportinriktning och intensivt samarbete inom energiindustrin får Vasa att köra förbi alla andra städer i industriell tillväxt.
– Jag vill absolut inte läsa några artiklar med rubriken Miraklet i Vasa. Här sker inget mirakel. Det handlar om hårt arbete. Österbottningarna arbetar hårt. Det har de alltid gjort, säger Juha Häkkinen, vd för Österbottens handelskammare.
Rektorn för den finska yrkeshögskolan i Vasa, Tauno Kekäle, tycker ändå att det är läge för att marknadsföra utvecklingen.
– För första gången är vi alla i Vasa överens om att det går bra i regionen. Nu berättar vi det för andra, säger Kekäle.
Och visst reagerar man när man tittar på arbetskraftsstatistiken. Österbottens positiva sysselsättningssiffror sticker ut. Efter Åland har Österbotten den bästa sysselsättningen i landet. Om man öppnar siffrorna visar det sig att kommunen Vasa-Lillkyro har de bästa siffrorna i landskapet. Drygt tusen nya jobb skapades i Vasa under perioden 2007–2011, 300 av dem inom tillverkningsindustrin.
Det går inte en dag utan dystra nyheter om krympande industriproduktion och jobb som försvinner. När man frågar hur det kommer sig att utvecklingen i Vasa är den motsatta varierar åsikterna beroende på vem man frågar. Svaren har två gemensamma nämnare: elenergi och maskiner.
– Faktum är att industrin alltid har gått bra här. Det att folk från andra delar av landet först nu märker och reagerar med positiv förvåning beror på att industrin i de flesta andra delar av landet går dåligt, säger Pasi Tuominen, vd för Wapice, ett programmeringshus inom energiteknik.
Företagets omsättning har stigit till 20 miljoner euro på tio år och antalet anställda till 260 personer. Wapice anställer 50–60 personer årligen. Ungefär tio tjänster är hela tiden obesatta.
– Välkommen till Vasa! Här finns mycket ogjort arbete, säger Pasi Tuominen.
Bristen på kompetent arbetskraft inom industrin i Vasa får personal från Vasaregionens utveckling ab att resa runt till stora städer som Uleåborg, Tammerfors och Jyväskylä för att informera om de möjligheter som erbjuds i Vasa.
Energin viktigast
Pasi Tuominen kommer från Mellersta Finland och är relativt nyinflyttad i regionen. Han säger att det energitekniska kunnandet står på en mycket hög nivå i Vasa.
– Det har lett till att Nordens största energikluster har uppstått här. Cirka 140 bolag har skapat ett nätverk där många mindre företag fungerar som underleverantörer till de större. Vi är med i kedjan. Vår roll är att producera dataprogram som styr energiproduktion, energiöverföring och energikonsumtion, säger Tuominen.
Nätverket som går under namnet Vaasa Energy, har byggts upp kring några stora ”lokomotivföretag” som har haft ett behov av att koncentrera sig på sina kärnuppgifter och lagt ut vissa uppdrag till underleveran-törer.
De stora huvudaktörerna var ursprungligen Wärtsilä och ABB. Nu räknas också Vacon, Veo och Citec till huvudaktörerna.
– De fem stora företagen drar med sig underleverantörerna. Den kritiska massan i energiklustret har blivit stor. Företagen går i spetsen för utvecklingen och klarar av att uppfinna nya lösningar, säger Tuominen.
Det är relativt vanligt att arbetstagare flyttar mellan företagen i energiklustret. Blir man uppsagd från ett av de stora bolagen står det nära till hands att en anställning kan erbjudas på ett annat företag.
Pasi Tuominen ser också andra orsaker till de industriella framgångarna.
– Här är det export som gäller. Det är mycket naturligare att vända sig utåt, att exportera i stället för att sälja på hemmamarknaden. Det har med den flexibla tvåspråkigheten att göra. Det är helt naturligt för människorna här att växla mellan olika språk, svenska, finska, engelska och andra språk. Vasa är mycket multikulturellt. Till exempel vårt företag sysselsätter nitton olika nationaliteter.
Tuominen och många andra pekar också på ett fungerande samarbete mellan läroinrättningarna och företagen i hela Österbotten. Högskolorna och yrkesskolorna förser företagen med kompetent arbetskraft.
Effekt som smittar av sig
Tauno Kekäle säger att energiklust-ret är ett typiskt exempel på det som i läroböckerna kallas spin-off- effekt.
– Vi är i centrum av en kedja av lyckliga händelser. Verksamheten i några stora företag för med sig blomstrande utveckling i andra företag. De stora kan inte göra allting. En viss del av produktionen utlokaliseras till grannen bredvid, säger Kekäle.
Lars Rosenblad, vd för kommunikationsbyrån Mantra Communications, är inne på samma linje. Den positiva utvecklingen sprider sig dessutom till andra sektorer. Jobb som har med kommunikation och information att göra finns det relativt gott om.
Hans företag sysselsätter vid det här laget upp till fem personer, med underleverantörer.
– Energiindustrins framgångar har haft positiv effekt på många branscher i staden, såsom restauranger, hotell och transportföretag, säger Rosenblad.