Kurser dras in när gymnasierna sparar
Timresurserna minskar i Helsingforsgymnasierna nästa år, vilket leder till att de svenska skolorna kan erbjuda ungefär 35 kurser färre än i år.
Utbildningsverket i Helsingfors har ett glapp på sju miljoner i sin budget för nästa år, och på tisdag ska politikerna i utbildningsnämnden ta ställning till vilka konsekvenser det får. Listan är lång – bland annat indexjusteras inte anslagen för skolböcker och annat material. Det handlar också om satsningar som inte görs, till exempel finns det inga pengar reserverade för att erbjuda psykologtjänster till alla elever på andra stadiet i enlighet med den lag som är under beredning i riksdagen. Det finns inte heller pengar för att börja erbjuda ekologisk och närproducerad mat i skolorna.
Ett av de mest konkreta exemplen är undervisningsresurserna i gymnasierna, som ska minska med 2 procent jämfört med i år. Det motsvarar 180 kurser i de finska gymnasierna och 35 i de svenska.
– Rektorerna bestämmer vilka, det handlar sannolikt om fördjupande kurser. Nedskärningarna står i proportion till gymnasiernas storlek, säger Johan Ekman (SFP) som är medlem i utbildningsnämnden.
De gymnasierektorer Hbl får tag i säger att det också kan bli aktuellt med större gruppstorlekar. Kurserna som redan är planerade för vårterminen verkar inte strykas, vilket betyder att neddragningen koncentreras till höstterminen.
Kommer de svenskspråkiga eleverna att märka några andra sparåtgärder, Johan Ekman?
– Inte enligt de uppgifter jag har fått. Det skulle kunna vara betydligt värre, det här är ingen katastrof.
Ekman är ändå irriterad över att sparlistan ligger framför honom när endast några veckor återstår av året.
– Det försätter dem som ska förverkliga besluten i en besvärlig sits.
Bernt Nordman (Gröna) är inne på samma linje på sin blogg.
– Problemet är att sparbesluten den här gången görs i ett alltför sent skede och att de delvis därför inte är riktade på smartaste tänkbara sätt, skriver han.
En av orsakerna till att utbildningsverket räknat med fler miljoner i budgeten för 2014 är att staden fått fler studieplatser inom den finska yrkesutbildningen.
Både Nordman och Ekman väntar sig tuffare sparkrav framöver, och är beredda att göra prioriteringar.
– Staden måste satsa på utbildning och hälsovård. Vi har inte längre råd att förverkliga skrytbyggen som bron över Kronbergsfjärden, säger Ekman.