Stadens gröna oaser i vågskålen
I Havsrastböle, på Vårdö och på Stenudden vill invånarna bevara livskvaliteten och rasar över planerna på att bygga ut de natursköna områdena. – Fartblindheten kan leda till att man i framtiden ångrar besluten, säger Markku Leijo på fastighetskontoret i Helsingfors.
Sju kilometer från Helsingfors centrum kan man bo på en holme och leva skärgårdsliv. Så kommer det inte att förbli. I mitten av Vårdö planeras tätt byggda bostäder för upp till 7 000 personer och en bro på varsin sida om ön som ska binda den vid fastlandet. Principbeslutet ligger för tillfället på beslutsfattarnas bord.
Nordväst om Vårdö ligger Havsrastböle med det omdebatterade skogsområdet där staden har planer på att hugga ner skogen och bygga bostäder för 2 000 invånare. Invånarna har lagt fram en alternativ detaljplan som skulle skona naturområdet. I dag tar stadsstyrelsen ställning till Havsrastböles öde.
Principerna för hur Stenudden i Hertonäs ska byggas ut avgörs också i höst. Det mest radikala alternativet för udden som i dag har kolonistugor går ut på att man bygger tätt – flervåningshus och bostäder för 12 000 invånare.
Stark intressekonflikt
Gemensamt för alla dessa områden är en stark lokalaktivism som stretar emot planerna. Men Helsingfors växer så det knakar. Invånarna väntas öka med minst 50 000 fram till 2020. Enligt Markku Leijo, avdelningschef på bostadsavdelningen på fastighetskontoret finns det en stark intressekonflikt mellan invånaraktivisterna och beslutsfattarna.
– Frågan är om man vill ha kvantitet eller kvalitet. Hur kan staden nå sina mål med snabb bostadsplanering utan att man tummar på kvaliteten och begår samma misstag som i förorterna på 70-talet, säger
Leijo och syftar bland annat på Havshagen i Hagnäs och Böle.
Nu ser han ändå en skillnad i invånarnas sätt att kämpa emot.
– Numera går politikerna mera med på att kompromissa i och med att invånarna visar att de inte går med på vad som helst. Att de värnar om sin omgivning och miljö är en positiv signal.
Han menar att den typen av gruppaktivism som invånarna i Havsrastböle visat är ett nytt fenomen.
– Att de tagit fram ett eget alternativ är exceptionellt. Vanligen brukar enskilda invånare överklaga beslut och på det viset förlänga processen.
Leijo minns ändå ett motsvarande fall från 1960-talet. Då kämpade invånarna i Trä-Kottby mot stadens planer på att riva trähusen och ersätta dem med radhus.
Invånarna är experter
– Det är bra att vara efterklok men tänk om staden då hade vunnit. Invånarna brukar vara de bästa experterna på sin egen omgivning och har ett helt annat perspektiv än stadsplanerarna som har ett mer mekaniskt synsätt och utgår från befolkningsprognoser. En smart stadsplanering beaktar också rekreationsområden.
Frågan är om invånarna nu har en chans mot beslutsfattarna.
– Deras enda hopp är att politikerna har ett ansvar att lyssna på sina väljare.
Stadens målsättning är att bygga 5 500 nya bostäder i år. Alla hänvisar till att just deras område måste bevaras med hänvisning till den unika naturen och närmiljöns betydelse som rekreationsområde.
Var ska man då placera de nya bostäderna?
– Mest avgörande är de stora nya områdena i Fiskehamnen, Busholmen, Kronbergsstranden, Malms flygplats och områdena som Helsingfors annekterade av Sibbo och att man kompletterar bebyggelse som redan finns. Det är knappast en katastrof om Havsrastböle, Vårdö och Stenudden bevaras som rekreationsområden. Ett par tusen bostäder har inte en så stor betydelse. Frågan är vad man vill bevara.
Leijo frågar sig om kvantiteten betonas på bekostnad av kvaliteten.
– För tillfället byggs det i rasande takt. Beslutsfattarnas fartblindhet kan leda till att man i framtiden ångrar besluten. Det är ett maktspel med enorma penningsummor i rullning.
Leijo undrar om våra beslutsfattare saknar visioner.
– Ute i världen brukar stadsplanerarna vilja bevara stadens lungor. Nu är det lite ditåt. Ett skräckscenario är att vi bara har Centralparken kvar och stadsborna hänvisas till Noux. Planeringen är för tillfället rätt ingenjörsmässig. Nu behövs långsiktighet och klarare visioner som också beaktar kvalitet och mänskliga intressen.