Vanda står högst i kurs bland företagarna
På fem år har 8 300 jobb inom industrin försvunnit i Nyland. Nu bjuds beslutsfattarna in till fabriker för att de ska inse vad det betyder – och vad industrin behöver.
I Metsos ventilfabrik ett par kilometer norr om Ring III, i Haxböle i Vanda, är det lugnt och förvånansvärt tyst. Inga pipande truckar, inget skrammel och absolut inga rop.
Det här är inte en av de enheter som drabbas av verkstadskoncernens omfattande uppsägningar. Utan en av hörnstenarna i det nya Metso, när verksamheten kring pappersmaskinerna har koncentrerats till Valmet. Till den här fabriken har man anställt tiotals nya arbetstagare sedan sommaren. Både i år och nästa år köps nya dyra maskiner för monteringen av ventilerna, som främst går till raffinaderier.
Lugnet beror delvis på att det inte är en fabrik för massproduktion, utan en fabrik som tillverkar skräddarsydda ventiler för krävande bruk. Intrycket kan också bero på den ändamålsenliga fabriksbyggnaden som invigdes 2010.
När väggarna började komma emot i Metsos fabrik i Kasåker i östra Helsingfors tog företaget reda på var de anställda bor, och började sondera möjligheterna för en ny fabrik med anslutande kontor.
– De flesta bodde i Vanda eller i östra Helsingfors. Vi ville inte riskera att förlora dem i samband med flytten, säger fabrikschefen Timi Nieminen.
Metso anlitade en konsult som presenterade olika förslag för en ny fabrik i huvudstadsregionen.
– Man kunde räkna alternativen på ena handens fingrar.
Att valet föll på Vanda berodde på att det redan fanns ett gammalt kontorshus som kunde renoveras. Men också på stadens aktivitet, bland annat drogs busslinjerna lite närmare.
– Det är kanske naturligt eftersom det gällde ett företag med 850 anställda.
För några veckor sedan gick Nieminen runt på fabriksgolvet med Vandas stadsdirektör, som ville diskutera möjligheterna till samarbete.
– Traditionellt har vi haft mer samarbete med yrkesinstituten i Helsingfors, eftersom vår fabrik fanns där. Jag hoppas att städerna förstår att vi kommer att behöva verkstadsmekaniker, säger Nieminen.
Industrikampanj
Fabrikssatsningar i Metsos storlek är sällsynta i huvudstadsregionen. Industrin står ändå för en betydande del av kommunernas skatteintäkter, vilket Handelskammaren vill lyfta fram i höstens lobbningskampanj.
– Mellan åren 2007 och 2011 minskade personalen på industriföretagen i Nyland med 11 procent. Det är 8 300 personer, säger Tiina Pasuri på Helsingforsregionens handelskammare.
Det oaktat står de som fortfarande jobbar inom industrin – antingen på fabriksgolvet eller på kontor – för nästan en tiondel av intäkterna från kommunalskatten, enligt handelskammarens uträkning. Dessutom tillkommer samfundsskatten. Problemet uppstår enligt Pasuri om städerna naggar industriområdena i kanten alltför mycket.
– Om företagen inte kan expandera på de nuvarande områdena är sannolikheten stor för att de flyttar utomlands.
Hon syftar på att både Helsingfors och Esbo har skalat bort stora områden för produktions- och lagerbyggnader från sina detaljplaner under de senaste femton åren, i Helsingfors fall nästan en femtedel.
Byggrätten har städerna skurit ännu kraftigare i. När Helsingfors nu diskuterar visionerna för en ny generalplan är företagens lobbyorganisation orolig för att industrins behov glöms bort, och bjuder därför in beslutsfattare till olika fabriker.
Varför måste det finnas industri- företag i metropolområdet?
– Vi behöver en mångsidig näringsstruktur, säger Tiina Pasuri.
Handelskammarens enkät visar att städerna upplevs som väldigt olika. Vanda är mest företagarvänligt, där reagerar man snabbt på företagens önskemål. I Esbo är stadsplaneringen långsam medan Helsingfors betecknas som byråkratiskt.
– Beträffande inställningen finns det mest att jobba med i Helsingfors. Där står de industriella arbetstillfällena relativt sett för en mindre andel. Men de är ändå viktiga för staden.
Industriell dynamik
Robin Gustafsson är biträdande professor på Aalto-universitetets avdelning för produktionsekonomi. Han har strategisk ledning och industriell förnyelse som sitt specialområde och understryker att ingen vet hur framtiden ser ut.
– Vi vet att folk i hela världen flyttar till större städer, Finland är inget undantag. En annan trend är att företag återtar industriella aktiviteter som tidigare lagts ut till billigare länder.
Om någon vill bygga en fabrik i Finland – varför skulle den göra det i Helsingforstrakten?
– Varför inte? Vi vet inte hur infrastrukturen utvecklas, hur vi kommer att organisera om oss och vad ökade krav på energieffektivitet leder till. Förändringen kan ske snabbt och vara radikal, se bara på Google i Fredrikshamn. Städerna har alltid påverkats av den industriella dynamiken, säger Gustafsson.
Betyder det att stadsplanerarna borde lämna stora, kreativa hål?
– De vet säkert vad de gör. Industri kan uppstå ovan eller under jord, utanför eller i staden. Men det gäller att ha en beredskap för att anpassa sig.