Vinterfotbollen sätter press på föreningarna
Konstgräset breder ut sig i Helsingfors och allt fler föreningar vill ha tak över huvudet för sina spelare. HJK:s nya bollhall mellan Ishallen och Olympiastadion ser nu ut att avancera.
Inom de närmaste dagarna kan man spela fotboll på en ny generation konstgräs på Ärtholmen, skyddad från blåst och regn. Fotbollsföreningen PPJ:s medlemmar jobbade hela gårdagen med att få upp övertryckshallen och så fort vinden mojnar sätts pumparna i gång för att resa den.
För två år sedan förstördes föregångaren i stormen på annandag jul. Den nya hallen, ett projekt på en halv miljon euro, är PPJ:s genom tiderna största satsning. Tidigare i år var föreningen med om att finansiera konstgräset på Väinämöinenplanen i Tölö.
– Vi räknar inte med att hallen och konstgräsplanen lockar nya medlemmar till vår förening. Däremot vill vi se till att våra medlemmar är nöjda, säger Mikael Anthoni som är styrelsemedlem i PPJ.
För att hallen ska kunna vara i så stor användning som möjligt utreder föreningen bland annat möjligheterna att ordna eftermiddagsklubbar för skolbarn.
Mellan klockan 17 och 21 och på veckosluten är problemet det motsatta.
– PPJ har 35 egna lag och vi har fått be dem jämka. Många lag tycker att de inte får tillräckligt, aptiten bara ökar. För några år sedan tränade de yngsta en gång per vecka men nu är det två eller tre, säger Anthoni.
Många nya planer
Gröna fotbollsplaner i november blir en allt vanligare syn i Helsingfors. Staden har nyligen inlett arbetet med att lägga konstgräs på grusplanen i Britas. Nästa år står Munksnäs och Drumsö i tur.
Staden lånar också ut pengar till föreningarnas projekt. PPJ är långt ifrån ensamt om att satsa på bättre förutsättningar för sina spelare. Ponnistus förhandlar med staden om konstgräs på Väinö Tanners plan i hörnet av Aspnäsgatan och Tavastvägen, även Sapa uppges vara med på ett hörn.
– Gnistan har planer på nytt konstgräs i Åggelby och Viikingit i Nordsjö, säger Mikael Anthoni som också sitter i Bollförbundets distriktsstyrelse.
Om konstgräsivern fortsätter i samma takt finns det enligt Anthoni en fara för att bara de mest attraktiva timmarna utnyttjas, vilket skulle vara tufft för föreningarnas ekonomi.
– Men vi är inte där ännu. Nu för tiden ska det gå att spela fotboll ute året om. Man kan inte vrida klockan bakåt.
HJK får snart svar
Den hetaste frågan i idrottsnämnden i år har varit HJK :s ansökan om att resa en bollhall på Bollplan 7 i Tölö. När planerna nådde nämnden i maj skickades ärendet på ny beredning, eftersom HJK inte är den enda föreningen som spelar på planen som skulle täckas över. Området är lätt att ta sig till även för dem som saknar bil, i synnerhet för juniorer som rör sig på egen hand.
På idrottsnämndens möte i torsdags diskuterades hallplanerna utanför protokollet. Ordföranden Riku Ahola (VF) passade på att kartlägga var politikerna står i frågan. Enligt honom kommer de flesta att ge grönt ljus för HJK-hallen, förutsatt att den är öppen för skolelever dagtid.
– Idrottsverkets pengar som skulle gå till renoveringen av Bollplan 7 har redan flyttats till Britas. När den planen nu byggs jämnar den ut behovet. Aspnäsplanen kan också ge nya möjligheter, säger Ahola som hoppas att nämnden hinner rösta om ärendet i år.
Planen i Britas, som kostar 540 000 euro att anlägga, utrustas med värmeslingor.
Men enligt avdelningschef Stefan Fröberg på idrottsverket kommer värmen inte att kopplas på automatiskt.
– Det kostar mellan 30 000 och 40 000 per säsong att värma upp en plan, säger Fröberg.
Få uppvärmda
En handfull av konstgräsplanerna i Helsingfors har värmeslingor, tre av dem runt HJK:s högkvarter i Tölö. Den nya Väinämöinenplanen ska till exempel klara sig med plogning. Hur det lyckas och hur dyrt det blir vet Mikael Anthoni och de övriga föreningsaktiva först i vår.
– Värmeslingor behövs för att smälta is, men om man plogar bort snön undviker man att det bildas is. För föreningar skulle uppvärmning bli för dyrt och för tekniskt, säger Anthoni.
Det oaktat blir konstgräset dyrt för föreningarna, vilket syns i medlemmarnas avgifter. Bollhallar blir ännu dyrare. PPJ:s alla medlemmar har betalat en engångsavgift på 100 euro, resten betalas enligt användning.
– Vi måste hålla kostnaderna på en överkomlig nivå. Sporten ska vara tillgänglig för alla.
Stora föreningar som HJK och PPJ kan göra stora investeringar. Vad betyder det för de mindre föreningarna, Mikael Anthoni?
– Jag tror att alla hittar sin nisch. Man kan hyra de andra föreningarnas planer och använda idrottsverkets planer. Helsingfors har 140 fotbollsföreningar, av dem har ungefär 20 juniorverksamhet. Som blåvit kan man spela mot röda, gröna eller svarta, det är en riktig rikedom. Jag hoppas att det fortsätter så. Laget bildas trots allt av spelarna och deras föräldrar.