Rykten blåser liv i Guggenheimdebatt

Det var i slutet av förra veckan det började bubbla på allvar kring Guggenheimryktet. Vad som är sant och vem som sagt vad är svårt att avgöra. Men både de tidigare förespråkarna och de tidigare motståndarna har hört det och frågan väcker intresse i båda lägren.

Hbl har hört om en eventuell privat finansiär via flera lokalpolitiker. Också konstnärerna på Checkpoint Helsinki har redan länge hört Guggenheimryktet. Checkpoint Helsinki är den samling på cirka 140 konstnärer som skapades som ett alternativ till Guggenheimmuseet då debatten senast var i gång.

– Det går rykten om att något skulle röra på sig, och man har ju nog väntat på att planerna skulle värmas upp, säger Checkpoint Helsinkis stödförenings ordförande Markus Kåhre.

Han har till och med hört namn på vem finansiären skulle kunna tänkas vara.

– Men för oss spelar det inte så stor roll om Guggenheim byggs med privata pengar. Vi gör ändå vår egen grej. Vi har redan fått en del finansiering från privata sidan och gjort ett förslag till staden om projekt, vi kör i gång i höst.

I Helsingfors stads budget finns ett förslag på en miljon euro för två olika projekt inom Checkpoint Helsinki i år.

Politikerna delade

Guggenheimfrågan blossade upp fort och slocknade nästan lika snabbt när den röstades ner för ungefär ett år sedan. Museet beräknades kosta 150 miljoner euro, eller egentligen upp till 300 miljoner om man räknade kostnaderna under de första 20 åren, och både licens- och driftskostnaderna samt biljettprisen orsakade stor debatt. Till slut kom Helsingfors fullmäktige fram till att offentliga medel inte skulle användas till att ge Helsingfors ett Guggenheimmuseum.

Men ryktet om en stor privat donation gör frågan aktuell igen. Om det finns privata medel att finansiera projektet, finns det då politisk vilja att genomföra det?

– Om någon privat aktör vill finansiera någonting som är viktigt för konsten är det inte mig emot, säger Thomas Wallgren (SDP). Men om det krävs offentliga medel är det en annan sak och så fort det handlar om en tomt och en byggnad blir det förstås en offentlig fråga som ska stötas och blötas.

Han har hört ryktet från flera håll men kan inte gå i god för att det inte är en nyhetsanka.

– Men jag vet att det på nytt har lobbats för att folk ska ställa sig bakom projektet. Senast strandade det på att det byggde på förväntningar om privata donationer som sedan visade sig inte finnas. Om de nu finns så kan det ändra på saken.

Wallgren är vice ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp som i förra rundan hörde till motståndarlägret. Samlingspartiet var klart för och stadsdirektör Jussi Pajunen var en av de starkaste drivande krafterna. Hur partierna ställer sig nu är svårt att säga. En stor del av fullmäktigeledamöterna har bytts ut. En avgörande roll i senaste runda hade De gröna vars grupp delade sig i frågan.

Risto Rautava (Saml) som då satt i stadsstyrelsen och också ledde Samlingspartiets grupp blånekar till att han hört något om att frågan skulle tas upp igen. Detsamma gör De grönas nuvarande gruppordförande, stadsstyrelsemedlemmen Emma Kari.

– Jag har inte hört om det här, det har varken varit tal om det i gruppen eller i stadsstyrelsen.

Skulle det vara möjligt att ta frågan till behandling igen?

– Det är omöjligt att kommentera utan att veta desto mera.

Vänsterns Sirpa Puhakka har nåtts av ryktena men tar avstånd från att planen kan bli aktuell igen.

– Helsingfors har redan gått in för att stödja konstnärernas egen satsning Checkpoint Helsinki och inte Guggenheim. Stadens ekonomi de närmaste åren kommer att vara ansträngd. Det kan bli aktuellt med nedskärningar och i det lägget kan man inte tänka sig att staden ska delta i något som har med Guggenheim att göra, säger stadsstyrelsemedlemmen Puhakka.

Ryktet förnekas

Carl-Gustaf Ehrnrooth är den enda nordbon i Guggenheimstiftelsens styrelse och det var han som öppnade diskussionen i Helsingfors.

– Jag känner inte till ryktet om en eventuell ny finansiär. Men det är fint om det diskuteras om saken. För Guggenheim är nämligen Helsingfors fortfarande den bästa och mest attraktiva staden för ett nytt museum, säger Ehrnrooth.

Janne Gallen-Kallela-Sirén, chef för Helsingfors stads konstmuseum, var den som drev frågan senast. Han meddelar från sin semester att han inte vet mera om saken.

– Folk har ringt mig om ett rykte om en "stor donation" men jag vet inte mera än just det ryktet.

Gallen-Kallela-Sirén blev i januari i år utnämnd till chef för konstmuseet Albright-Knox i Buffalo i USA och kommer att lämna sitt jobb i Helsingfors i vår eller i början av sommaren. Någon efterträdare för honom har ännu inte utsetts.

En tänkbar Guggenheimfinansiär dels på grund av hennes förmögenhet, dels för hennes intresse för konst och tidigare uttalade stöd för Guggenheim är Rafaela Seppälä. I en intervju i Hbl för ett år sedan sade hon att hon kommer att satsa pengar på Guggenheim, men ville ännu inte avslöja hur mycket.

Nu skrattar hon åt ryktet om den privata finansiären, och säger sig inte ha hört om någon sådan.

Skulle du fortfarande vara intresserad av att understödja museet om du fick frågan?

– Jag kan inte kommentera något som bara är ett rykte. Om frågan blir aktuell på nytt får jag ta ställning då.