Skolreformen inleds på hösten

Behandlingen av skolnätsförnyelsen väckte som väntat debatt med anföranden från flera partigrupper. Men själva ärendet klubbades igenom på en timme.

Biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen som föredrog ärendet sammanfattade målet med förnyelsen med att 400 elever ger skolorna flera fördelar: lärarna kan heltidsanställas för en enda skola och kursutbudet blir bättre.

– Vi talar inte bara om extra kurser, de svenska skolorna har haft svårigheter att ordna helt normala fördjupade kurser som hör till den obligatoriska undervisningen. En del kurser har kunnat ordnas bara vartannat år. Många studerande har därför behövt gå gymnasiet på fyra år.

Thomas Wallgren (SDP) föreslog en återremittering och också Yrjö Hakanen (FKP), Kati Peltola (VF) och Astrid Thors (SFP) kritiserade att beslutsunderlaget och påminde om kritiken förslaget väckt.

Maria Björnberg-Enckell (SFP) mötte kritiken med att det ursprungliga förslaget förändrades: sexornas flytt till högstadieskolan lämnades utanför förslaget.

– Föräldrarna har hörts.

Till slut röstade bara 14 ledamöter för återremittering. Strax efteråt godkändes skolnätsförnyelsen med två tillägg: Björnberg-Enckell föreslog i en kläm att humanekologin som nu är en del av Tölö gymnasiums specialisering skyddas i det nya sammanslagna gymnasiet

Astrid Thors kläm föreslog att stadsfullmäktige följer med situationen vid Sandels så att ungdoms- och kulturverksamheten där kan tryggas.

Thors påminde också att beslutet i stadsfullmäktige formellt gäller skolornas administration och att svenska sektionen ännu måste ta ställning till skolornas adresser.

Grönholm nöjd med beslutet

Niclas Grönholm, svensk linjedirektör på Utbildningsverket i Helsingfors, följde med fullmäktigemötet i går och var nöjd med beslutet.

– Bäst är det för våra kommande studerande som nu får samma möjligheter och utgångspunkt som på den finska sidan. Och jag tror att de flesta lärare och de flesta rektorerna också är nöjda. Förstås finns det också de som är missnöjda, men de är ändå i minoritet.

Sjukhusskolan Ulfåsaskolan och Zacharias Topeliusskolan slås ihop från och med läsåret 2013-2014. I den sammanslagningen flyttas inga elever utan sammanslagningen gäller administrationen, de får en och samma rektor.

Högstadieskolan Lönkan slås ihop med och flyttar till högstadieskolan Svenska normallyceum från och med hösten 2014. Samtidigt slås Gymnasiet Svenska normallyceum ihop med Tölö specialiseringsgymnasium och flyttar till Tölö.

Exakt hur sammanslagningarna ska genomföras är inte ännu bestämt. Det kan till exempel bli fråga om att flytta en årskurs i taget och tidtabellen är inte helt fastslagen.

– Förändringarna är kopplade till renoveringen i Norsen, vi har tänkt att vi gör förändringar när vi har nya färdiga hus att flytta till. Det finns ett litet frågetecken om hur länge renoveringen tar och vi vill inte heller flytta mitt under ett läsår, säger Grönholm.

 

FAKTA: Reformen

• Målet med förändringen är att större enheter möjliggör större kurs- och ämnesutbud. Till exempel kan fler språkkurser genomföras om elevunderlaget är större. Lärarna kan också få ämneskolleger.

• I och med förändringen blir de svenskspråkiga gymnasierna Norsen, Lärkan och Brändö i Helsingfors jämnstora. Målet är minst 400 elever för vart och ett, en gräns som ger skolorna mera resurser.

• Förändringen innebär också att lärare som tidigare jobbat i både högstadiet och gymnasiet i Norsen eller i Tölö nu i stället ska ha en tjänst i bara någondera. På det sättet är de inte splittrade mellan enheter och rektorer.