Helsingfors har stora ikomster och stora utgifter. Och därför borde stadens ekonomi borde intressera flera. ARKIVFOTO/HBL

Helsingfors knorrar i onödan?

Bråket om hälsovårdsavgifterna känns nästan löjligt när man vet att Helsingfors har en nettoförmögenhet på nio miljarder. Räknar man in dotterbolagen i bokslutet gjorde staden en jättevinst i fjol.

Bo-Erik Ekström, rådgivare i strategiska frågor och analytiker, har länge granskat stora städers bokslut. Slutsatsens är att de kommer undan med vinklad information. Helsingfors är en av de sämsta på klassen, ständigt sjuk och fattig men i verkligheten rik. Enligt koncernbokslutet där man räknar med alla dotterbolagen hade Helsingfors nästan en miljard euro i kassan vid årsskiftet.

Den skuldfria förmögenhetens värde är nio miljarder euro och som socker på botten gjorde staden som koncern också en rejäl vinst i fjol, 310 miljoner euro. Helsingfors Energi är ett av affärsverken som går bra och har enligt stadshuset räddat stadens ekonomi i flera år. Överlag så går stadens bolagiserade energiverksamheter bra.

Annorlunda uttryckt är Helsingfors nettoförmögenhet 15 000 euro per invånare. Det är mycket pengar.

– Det här är ett av många sätt att se på hur staden mår, säger Bo-Erik Ekström.

Så Helsingfors ljuger om sina tillgångar? Det är intressant med tanke på grälet om slopandet av hälsovårdsavgiften som skulle kosta 2,7 miljoner euro.

– Jag vill inte använda ordet ljuga. Jag säger bara att bilden man ger av ekonomin är snäv. Det är våra pengar och vi borde på allvar fundera hur vi använder dem bättre, säger Bo-Erik Ekström.

Han har redan länge efterlyst ett ägarperspektiv på kommunekonomin.

– Tänk Nokia. Det är minst 13 bankirfirmor som hårdanalyserar varje drag som företaget gör.

Problemet är att de flesta stadsbor saknar både tid och kunskaper i balansräkningar.

– Därför kan man fråga varför medierna inte satt sig in i storstädernas ekonomi bättre? Det är inte så att städerna hemlighåller någonting. Man måste bara veta vad och vem man ska fråga, säger Ekström.

I Helsingforsfullmäktige räknar Yrjö Hakanen (Fkp) likadant som Bo-Erik Ekström. Enligt honom innebär stadsdirektör Jussi Pajunens budgetförslag nedskärningar i servicen som motsvarar 60 miljoner euro. Det betyder till exempel att man stryker 80 000 besök i hemvården och 22 000 vårddagar på sjukhus. Samtidigt saknas det ungefär tusen platser i dagvården.
Problemet är, säger Ekström, att städerna är usla ägare. Framtiden för med sig utmaningar och därför är det ännu viktigare att förvalta förmögenheten bra.

– Då blir det inte heller nödvändigt med högre skatter.

Skatter, ja. Bo-Erik Ekström säger att om Helsingfors nöjt sig med ett nollresultat skulle staden och invånarna klara sig med en skattesats på 16 procent. Nu är den 18,5.

Varför håller städerna inne med den här informationen, tror du?
– Kanske för att tjänstemännen tycker att de skulle framställas i dålig dager om siffrorna kom ut.

Det här låter som ett givet ämne i valdebatterna men inte heller där har det dykt upp. Varför?

– Bra fråga! Det är antagligen för att parterna inte är tillräckligt insatta för att kunna föra en dialog. Det gäller både dem som ställer frågan och dem som svarar.

LÄS OCKSÅ stadshuset kommentar till artikeln i bloggen Parkvakten!