Foto: Karl Vilhjálmsson. Andreas Koivisto har tillsammans med sin arbetsgrupp finkammat området med hjälp av en murslev och är överraskad av att fyndmaterialet är så rikt.

Sökte en bondgård – fann mycket mer

Två somrar i rad har ett team arkeo­loger arbetat med att bena ut histori-en bakom Lillas gård i Mårtensby. I år bjöd utgrävningarna på mer än de hade vågat hoppats på. Fynden skvallrade om ett ovanligt välbärgat förflutet.

I Vanda är arkeologerna inne på sina sista dagar av sommarens arbete. Det gäller att gräva ner till ett lager fritt från människoaktivitet så att man kan täcka in utgrävningsområdet för vintern. Andreas Koivisto som leder utgrävningarna säger att sommaren inneburit ständiga överraskningar.

– Där vi trodde oss hitta en gammal bondgård från 1700-talet hittade vi äldre rester av en fin herrgårdslik byggnad från 1600-talet. Området består av ovanligt tjocka kulturlager och vi har fått gräva väldigt djupt.

Bland fynden finns resterna av en kakelugn, mynt, samt flera brons­ikoner från 1600-talet som tyder på ortodox verksamhet fastän området borde ha varit protestantiskt. Till de ovanligare fynden hör även målat fönsterglas, något som var oerhört sällsynt och fint på 1600-talet.

Mårtensbys historia

Då man blickar ut över de böljande åkrarna är det inte svårt att föreställa sig de svunna tider platsen varit med om. Koivisto berättar att områdets historia går att härleda många sekler bakåt. På stenåldern var tomten troligen en ö och hem för en stensmed, eftersom man hittat halvfabrikat och stenföremål runt området. Sedan torkade området ut och förra sommarens fynd, ett par lerkärl, går att härleda tillbaka till 1300-talet.

Under 1500-talet byggdes fina byggnader och den fina herrgårdslika byggnaden som hittades var hem för Göran Bonde, en rik köpman och bondeseglare. Bonde seglade ofta till Tallinn, dit han fraktade trävirke, pälsverk och djur samtidigt som han hämtade hem salt, säd och lyxgods, allt dokumenterat i Helmich Fickes räkenskapsböcker i Tallinns stadsarkiv.

Enligt Kovisto är det troligt att Bonde inspirerades av Tallinn som på den tiden var en borgerlig hansa­stad och att alla de otaliga lyxföremål, kärl, pärlor och konst som hittats på Lillas gård är ett resultat av hans samlande.

Gården finns även utprickad på en karta från 1699, och man har hittat brända kakel från samma tid vilket tyder på att herrgården brann. Sedan dess har två hus stått på tomten, inte riktigt lika fina som det första. I slutet av 1700-talet började folk flytta bort från området och tomten tömdes.

– Det är tack vare att tomten står obrukad i dag som vi har haft möjligheten att gräva. Byggnadsprojekt är ett säkert sätt att förstöra arkeologiska fynd, säger Koivisto.

Utställning

Nästa år kommer det ut en bok om Vandas medeltid och man hoppas på att även kunna skriva en bok om själva utgrävningen till 2015. In­nan dess ska ändå sommarens fynd arkiveras och gås igenom. Även de vanligaste fynden som tegelstensbitar och djurben läggs i prydliga påsar och markeras med uppgifter om tid och plats. Det gäller nämligen att kombinera alla fynd till en sammanhängande historia som sedan kan återges på museum där de finaste föremålen ställs ut. Arbetet sker utomhus och arkeologgruppen är säkert de enda som varit nöjda med sommarvädret.

– Sommarens mulna dagar har varit idealiska för vår utgrävning. Vid torka är det svårt att urskilja de olika jordlagren, och vid ösregn rinner de bort. Dessutom har det varit behagligt att arbeta utomhus, säger Koivisto.

Arkeologistuderande Aasa Karima håller med om att arbetet ute i det gröna inte alls har varit så illa.

– Det här andra året som jag är med. Det är fascinerande, varje dag gör vi nya fynd, säger Karima.

Nästa sommar hoppas arkeologgruppen på att få fortsätta sina utgrävningar. Då ska de också undersöka kyrkbyn som funnits i Vanda.

– Arbetet börjar med provgropar, och att gå igenom området med en jordradar. Vi hoppas på fler fynd från medeltiden, säger Koivisto.