Endast HST vet varför metron är försenad

En vanlig syn på Järnvägsstationens metrostation. Tåget står för att det är någon som får in en hand eller fot mellan vagnsdörrarna som håller på att stängas. Dörrarna öppnas. Samma sak i nästa vagn. Och kanske nästa. Olycksrisken är stor. Till slut kommer metron i väg, kanske flera minuter försenad. I rusningstid upprepas det här på flera stationer. Till slut är metron mer än fem minuter försenad.

Alla sådana förseningar ska antecknas och arkiveras. Materialet används sedan för att åtgärda fel och förbättra servicen. Det här framgår av ett öppet brev som metroförarna skickat till HST:s direktion i november 2009. Brevet handlar om ett fortfarande pågående rättsfall som bl.a. gäller förarnas rättigheter och skyldigheter. Direktiven är så otydliga att också Justitiekanslern nu startat en utredning.

Som Hbl berättat finns det på grund av kryphål i lagstiftningen ingen myndighet som övervakar HST. Bolaget övervakar sig självt. Frågor om exakt hur detta görs besvaras med ”bra”. HST ägs av skattebetalarna i Helsingfors men de saknar fullständigt insyn i HST:s säkerhet.

– Vad vill man dölja? Det är skrattretande att man måste bråka om ett sådant här dokument, säger filosofie doktor Ilkka Levä som nyss fått avslag på sin informationsbegäran.

– Det är en viktig offentlig handling som kan visa på säkerhetsbrister i HST:s verksamhet.

Helsingfors stads trafikverk säger att det handlar om interna anteckningar som en myndighet enligt offentlighetslagen inte behöver ge ut. På svenska Post It-lappar, alltså.

Forskaren Ilkka Levä är förvånad. Vad är det för tvingande skäl som gör att HST hemligstämplar förseningarna?

– Det framgick också i diskussionerna att HST:s arkivsystem inte är vad det borde vara. Det är uppenbart att de behöver utomstående hjälp med uppdateringen. Jag tipsade om Nationalarkivet, säger han.

I sin besvärsskrivelse till HST skriver Ilkka Levä att rapporterna om metrons förseningar är ”handlingar som bör arkiveras och därför är myndighetshandlingar. Anteckningar är något som man slänger när de använts. Metrons förseningar är helt grundläggande information om verksamheten, uppgifterna återanvänds och utnyttjas i planeringen och informationen ligger också som grund för beräkningar av olycksrisker. Det här är helt centralt för en myndighet som HST och uppgifterna bör därför sparas”.

Helsingfors stads trafikverks vd Matti Lahdenranta säger att han inte känner till ärendet och uppmanar att tala med bolagets jurist Rain Mutka.

Jag drar den slutsatsen att den övervakande myndigheten, det vill säga HST, bokför förseningarna på ett rutpapper som inte arkiveras. Är det en korrekt tolkning?

– Jag vill inte uttala mig, du får tala med vår jurist.

Efter en stund ringer Matti Lahdenranta tillbaka och säger att han nu vet vad saken gäller.

– De där uppgifterna är en del av ett större övervakningssystem. Det är absolut inte frågan om några hemliga anteckningar på ett rutpapper. Men det går inte så där bara att skriva ut orsakerna till alla förseningar.

Det kunde ha framgått av beslutet som forskaren Ilkka Levä fick?

– Jo, det är nu sådant där juristspråk.