Foto:Cata Portin. Katja Vuorialho och Riitta Sipinen gör sin verson av Röd stuga med trädgårdsland.

Urbana odlare fyllde mullsäckarna

För en dryg månad sedan fanns inte ens idén. I går grundade tiotals entusiaster en ny urban -säckodling vid Helsingfors stads partitorg. Om en månad skördar man sallad.

Katja Vuorialho strålar.

– Underbart att få köra fingrarna i myllan, säger hon som bor i Kronohagen och förr bodde i ett hus, men aldrig hade något trädgårdsland. Nu ska här odlas koriander, gräslök, slätbladig persilja, gröna bönor och en drös annat.

– I två säckar får man plats med mycket. Man behöver inte så många plantor av samma sort, säger Vuorialho och skyfflar mylla. Och kommer till att om allt annat misslyckas så kanske det går att odla metmask.

På Helsingfors stads partitorg, på gården till den rödtegelbyggnad från 1930 som ännu för tjugo år sedan fungerade som slakteri, har staden bjudit in föreningen Dodo, som arbetar för urban odling. Bit för bit ska området öppnas för stadsborna och odlingen är ett steg i den riktningen.

Tomater och mynta

Tero Kuitunen och Gerard Cabarrocas bor alldeles intill Slakthuset. Ingendera har någon odlingserfarenhet, men ... Kui­tunen slår ut händerna och rycker på axlarna.

Bakgrund
Säcken full med plantor
  • Helsingfors partitorg har upplåtit gården till det forna slakthusets köttstyckeriets gård i Sörnäs till föreningen Dodo, som arbetar för odlingsprojekt i stadsmiljö.
  • Miniatyrträdgårdarna frodas i säckar som fylls med cirka 400 liter mylla. Sä'ckarna är 99 stycken och varje odlare får ha högst två.
  • I priset på 18 euro ingår en säck, inklusive mylla och bevattningsvatten. En likadan odling grundades i Fiskehamnen för två år sedan.
  • I september öppnas restauranger på området. Då tas också Klockhallen, en lokal där Antto Melasniemi engagerar sig i olika mat- och designevenemang, i bruk.

– Här finns ju folk att fråga, säger han och drar lite på munnen.

Sant.

Med 99 säckar spridda över gården måste det finnas någon som vet hur man tjuvar tomater.

– Ja, vi ska ha tomater, paprika och spenat. Och vad heter det ... mynta, säger Kuitunen.

Cabarrocas fyller på med sina önskemål: basilika och ringblomma.

Kuitunen anmälde sig som säckodlare för att han hört om systerodlingen i Fiskehamnen och tycker att Slakthusområdet är intressant.

– Jag är formgivare, men gillar också olika slags evenemang och det som verkar börja hända på det här området verkar rätt.

Tanken på urbana trädgårdar tilltalar Cabarrocas, som kommer från spanska Barcelona.

– Den finska sommaren är kort, men ändå växer allt så fort när det tagit fart. En stadsodling är det bästa sättet att njuta av sommaren, säger han.

Låg tröskel

Kuitunen, Cabarrocas och likasinnade har läst tidens tecken väl. Det är precis så här Ville Relander, projektchef för stadens matkulturstrategi, önskar att stadsborna ska tänka om Slakthusområdet, som ligger intill Södervik med sin årliga Flow-festival och nära alla partihandlar i en industrimiljö med potential.

– När Fiskehamnen planerades förutsatte man att området med Slakthuset skulle öppnas för vanliga konsumenter så stadsodlingen passar jättebra här, i synnerhet som den röda tråden på området ska vara just matkultur.

Just nu söker staden bland annat en företagare som skulle vilja öppna en matmarknad i 700 lediga kvadratmeter på området.

– Tanken är att det här inte ska bli ett utflyktsmål, utan ett attraktivt område där de som bor i närheten ska vilja handla och trivas, säger Relander.

Slakthuset ska inte bli ett nytt flashigt köpcentrum.

– Staden vill gärna göra tröskeln låg för den företagare som vill starta något, eventuellt en mataffär med något slags produktion i anslutning, kanske en liten glassfabrik eller ett bageri. Men i gengäld vill vi att företagaren gör tröskeln låg för konsumenterna och inte skapar en dyr affär för någon elit, säger Relander, som brinner för tanken på att låta kultur och kommers samverka.

 

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.