Foto: Tor Wennström. Emilia van Hellens var värd för Alice Wang och Mika Nokelainen var värd för Ryan Du då de besökte Vanda. Lily Songs värd är inte med på bilden.

Kinesiska tar plats i klassrummen i Vanda

I höst blir det möjligt för eleverna i Helsinge gymnasium i Vanda att läsa kinesiska. Näringslivet efterfrågar kunskaper i kinesiska och allt fler skolor lär ut språket. Samtidigt råder det brist på lärare.

Rektor Johanna Blomstedt vid Helsinge Gymnasium berättar att femton elever i tvåan och tjugo i ettan har anmält intresse för språket.

– Vi startar med en grundkurs i kinesiska där man lär sig vardagsspråkets grunder och klarar av att läsa 400 tecken. Det svåraste är uttalet, säger Blomstedt.

Helsinge Gymnasium hade tänkt börja med undervisning i kinesiska redan för ett år sedan men lyckades inte hitta en lärare. Från hösten har skolan värvat lärare Yu Ramsay.

– För vår del blir det ett tillägg till den språkundervisning vi redan har. I Vanda ökar intresset för kinesiska, bland annat grundar Aviapolis ett kinacenter, säger Blomstedt.

I veckan hade skolan besök av en grupp elever och lärare från Foreign Language School i Jinan som bland annat uppträdde med sång och musik. Ryan Du bor hos Mika Nokelainen under vistelsen.

– Vi har diskuterat olikheter mellan Finland och Kina och Ryan har lärt mig fraser på kinesiska, säger Mika Nokelainen.

När Hbl frågar gymnasieeleverna i Helsinge om de tänker läsa kinesiska svarar de flesta nej. Men Peter Ekholm och Axel Hedenborg är intresserade.

– Det blir kanske svårt i början men det som vi gick igenom i dag verkade helt logiskt. Det blir trevligt att pröva på något nytt, säger Ekholm.

Axel Hedenborg ser kinesiska som ett speciellt nyttigt språk.

– Det är ett affärsspråk och kan vara bra att kunna om man tänker sig en framtid inom business. Så länge kinesiskan passar in i vårt kurssystem tänker jag läsa det, säger han.

Efterfrågan stor i framtiden

Näringslivet förutspår att efterfrågan på kinesiska språkkunskaper blir stort i framtiden i och med den kinesiska ekonomins snabba tillväxt. Kinesiskan kommer på tredje plats när Finlands Näringsliv frågade sina medlemsföretag hur de bedömer vikten av nya språkkunskaper i framtiden.

– Näringslivet vill att eleverna lär sig kinesiska, men eleverna själva har ett större intresse för att lära sig japanska. Dels för att det inte är lika svårt att lära sig japanska och dels för att mangaserierna och japansk kultur är populära. Däremot finns det få kurser i japanska, säger utbildningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta vid Utbildningsstyrelsen.

Enligt Mustaparta är de svårt att veta exakt hur många som läser kinesiska i skolorna eftersom de statistikförs under gruppen "övriga språk".

– Jag gissar att det handlar om några tiotal nybörjare per år, i de olika årsklasserna hundratals. Problemet är att det inte finns tillräckligt med lärare i kinesiska.

I Meilahden peruskoulu har man redan i några år kunnat läsa kinesiska och sedan början av 2000-talet har Utbildningsstyrelsen haft ett samarbetsprojekt med Kina. I höstas grundades Yanzu-projektet med stöd av Utbildningsstyrelsen. Syftet är att koordinera de gymnasier i vilka man undervisar i kinesiska. För tillfället hör 17 gymnasier till nätverket men koordinatorn Minna Koskinen uppskattar att många fler gymnasier än så lär kinesiska.

– Kinesiskan kommer att vara en stor grej i framtiden och språkkunskaper i kinesiska är allt viktigare i arbetslivet. Det är rusning till grundkurserna men många slutar efter den eftersom de upplever att det är så svårt, säger Koskinen.

Också på Helsingfors universitet är det populärt att läsa kinesiska.

– Det är det nästpopuläraste språket, efter japanskan, vid Institutionen för världens kulturer. Efterfrågan är stor, säger amanuens Marianna Yilmazkurtdag.

Dessutom kan man läsa kinesiska vid Språkcentret och vid Konfutse-institutet, som får sin finansiering från Kina. Institutet ordnar kurser för också vanliga människor. Helsingfors universitet är det enda stället där man kan läsa kinesiska som huvudämne i Finland.

– Universitetets ekonomi är för tillfället usel och det ges inte längre anslag för timundervisning. Det är verkligen synd eftersom efterfrågan är stor, säger Yilmazkurtdag.