Esbobor tvekar om tvångsgifte

Det är lätt att driva med Esbo som självständig stad.

– Det skämtas ju om att Esbo är en motorväg som fått stadsrättigheter, säger prästen Juha Virta när vi möter honom i kapellet i köpcentret Iso Omena.

Virta har jobbat i tre år som präst i köpcentret och har genom det fått en bra bild av det moderna Esbo fungerar. Esbo må ha en lång historia, men det är vid stormarknaderna som stadens vardag utspelar sig. Som mest besöker upp till 20 000 besökare Iso Omena under en dag och många talar med prästen.

Finns det något som gör Esbo unikt?
– Det är samma underströmmar både i Helsingfors och i Esbo. Många har flyttat hit. Ta Olars församling till exempel: Varje år byts flera hundra av församlingsmedlemmarna ut på grund av in- och utflyttning. Och ser man hur Esboborna rör sig för att fira en lördagkväll är det mot Helsingfors de åker.

Köpcentret och kapellet är på många sätt en miniatyr av det som sker i huvudstadsregionen. Invånare rör sig över gränserna och servicen koncentreras till områdena kring de största butikerna. Kyrkan i Esbo har varit en föregångare i den här utvecklingen. I stället för att binda servicen vid församlingarna har man bestämt sig för att träffa folk där de rör sig. Kapellet i Iso Omena har arbetat enlig den principen i över tio år.

– Vid församlingsvalet kunde man rösta här i köpcentret oberoende av vilken församling man tillhörde. Det ledde till att vi var den näst populäraste röstningsplatsen i hela landet, säger Virta.

Det här är en utveckling som bara blir starkare i framtiden. När västmetron blir klar flyttar Mattby och Iso Omena ett mentalt steg närmare Helsingfors centrum. Det blir lika enkelt att ta sig dit från Helsingfors som det nu är att åka till Östra centrum. Förvaltningsgränserna spelar en allt mindre roll.

Esbo är natur

När vi talar med Esbobor på besök i köpcentret är det så gott som omöjligt att hitta någon som direkt säger ja till en sammanslagning med resten av Helsingforsregionen.

– Nej, jag är inte för en sammanslagning. Det skulle höja skatten för Esboborna, säger Henrik Sarjo som bor i Gäddvik och som bott i Esbo i hela sitt liv.

– Jag tror inte en sammanslagning blir av på lång tid. Kanske sker det i framtiden när metron är utbyggd, säger Sarjo som anser att Esbo visst har en egen identitet, som naturnära stad.

– Ta till exempel Noux – det är en helt egen grej, säger Sarjo.

Eeva-Liisa Mustonen flyttade från Drumsö till Esbo 1970. Hon håller med Sarjo om att det är naturen som gör Esbo unikt.

– När jag bodde i Olars var det skogen. Nu när jag bor i Mattby är det havet, säger Mustonen som liknar Esbo vid det Drumsö hon lämnade 1970, en välavvägd blandning av natur och stad.

– Esbo är bra. Allt fungerar. Alla är nöjda, säger Mustonen.

Många Esbobor håller med henne: Varför reparera något som inte är sönder? Men motståndet är också svagt.

Eeva Haapio som bor i Hagalund har en förklaring till det.

– Den knutpatriotism som finns i många små kommuner saknas i Esbo. Många är inflyttare, säger hon.

Haapio vill ändå inte ha en sammanslagning. När hon anger orsaken säger hon det som många Esbobor tänker men inte säger direkt ut.

– En sammanslagning med Helsingfors är okej. Och Grankulla går också an – de har pengar. Men Vanda, nej, säger Haapio.

– Och en sak till. Vi vill inte ha Guggenheimmuseet!