Fyra gymnasier kan bli två

– Två enheter är ett intressant alternativ. Det finns en del argument som talar för det, säger ordföranden för utbildningsnämndens svenska sektion Bernt Nordman (Gröna).

Hittills har det talats om att i framtiden försöka skapa tre gymnasier med drygt 400 elever, men enligt Nordman finns det nu starka argument för två gymnasier med 600 elever var.

Med tre gymnasier skulle eleverna i vissa fall vara tvungna att åka till andra skolor för att ta specialkurser, men med bara två större enheter kunde skolorna sköta undervisningen själva. Gymnasier med 600 elever får dessutom två studievägledare per skola, medan 400-eleversskolor måste klara sig med en.

– Rektorer för fram starka pedagogiska argument för två gymnasier. Men för att vi ska kunna åstadkomma det behöver vi två nya fastigheter, säger Nordman.

Gymnasier med 600 elever skulle innebära att ingen av de nuvarande gymnasiefastigheterna Brändö, Lärkan, Norsen och Tölö specialiseringsgymnasium räcker till.

– Det finns en del fastigheter som skulle kunna fungera. Om det finns ett starkt stöd för modellen med två gymnasier tror jag att vi kan lösa fastighetsfrågan.

Bernt Nordman vill inte avslöja i vilka stadsdelar han tänker sig att de två eventuella Helsingforsgymnasierna skulle finnas, men säger att skolbyggnaderna måste vara på ställen med goda trafikförbindelser.

Oro hos föräldrar

I gårdagens Hbl ingick en insändare av en mamma som ondgjorde sig över att de yngre eleverna i och med den nya skolkartan kan få längre skolväg. Mamman lät förstå att förstaklassare i framtiden skulle bli tvungna att ta sig ända från Rödbergen till Kronohagens lågstadieskola, i stället för Cygnaeus som i dag.

Att det skulle finnas sådana planer dementerar både Utbildningsverkets svenska linjedirektör Niclas Grönholm, Bernt Nordman och vice ordföranden i svenska utbildningssektionen Maria Björnberg-Enckell (SFP).

– Något sådant förslag finns inte. Jag har inte ens tänkt tanken att det vore en klok lösning, säger Grönholm.

Grundskolan ses som en helhet

Det verkar ändå som om det finns planer på att på vissa ställen i staden frångå den gamla indelningen i högstadium och lågstadium.

– Vi ska inte låsa oss vid den gamla indelningen. Numera ses grundskolan som en helhet. I Botby har vi redan nu en sammanhållen grundskola med årskurserna ett till nio. På andra håll kan vi ha indelningen förskola till fjärde klass och femman till nian. På andra ställen kanske vi fortsätter med den gamla indelningen, säger Nordman.

Från föräldrahåll höjs röster mot nya ”jättehögstadier” där femteklassare skulle få längre skolväg och gå i samma skola som femtonåringar som just ska gå ut grundskolan.

– Om vi skapar enheter med klasserna 5–9 skulle de vara helt annorlunda skolor än dagens högstadier. Samtidigt som femmorna och sexorna i vissa ämnen skulle få ämneslärare, finns det också en poäng i att barnen skulle ha samma klassföreståndare från femman till nian. En skolindelning av det här slaget kan ofta ha en lugnande effekt på tonåringarna, säger Nordman.

Målet är att göra bra skolor

Niclas Grönholm, vad säger du till de föräldrar som är arga och oroade över att ni ritar om skolkartan?

– Vi vill skapa skolor som är konkurrenskraftiga och pedagogiskt bra. Som förälder skulle jag vara betydligt mer orolig för våra skolor och resultat om vi vilade på lagrarna och inte gjorde något, säger Grönholm.

Ett förslag i Niclas Grönholms beredning som utbildningsnämndens svenska sektion tar ställning till nästa vecka är att samordna specialundervisningen. I dag finns det fyra svenska specialundervisningsenheter i Tölö och Brunakärr inom en radie på en kilometer.

– Man kunde tänka sig att i framtiden bara ha en enhet för barn som behöver mycket särskilt stöd, samtidigt som vi skulle sprida ut specialklasserna i områden som i dag helt saknar specialklasser, säger Grönholm.

Skolorna i stöpsleven

• Utbildningsverkets svenska linjedirektör Niclas Grönholm har nu presenterat sin första beredning av hur det svenska skolnätverket ska ritas om i framtiden.
• Enligt förslaget ska gymnasieutbildningen, dagvården och grundskoleutbildningen i Södra distriktet, Tölö, Västra distriktet samt specialutbildningen ses över.
• Den utförligare granskningen gäller de fyra gymnasierna Brändö gymnasium, Gymnasiet Lärkan, Gymnasiet Svenska normallyceum och Tölö specialiseringsgymnasium, de fyra grundskolorna i Tölödistriktet, Högstadieskolan Lönkan, Minervaskolan, Drumsö lågstadieskola och Zacharias Topeliusskolan samt de fyra grundskolorna i Södra distriktet, Högstadieskolan Svenska normallyceum, Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola och Kronohagens lågstadieskola.
•  Samtliga dagvårdsenheter i Södra …distriktet och Tölö distrikt ingår i …utredningen.
• Granskningen av specialskolorna omfattar Ulfåsaskolan och specialklasserna i Minervaskolan, Zacharias Topeliusskolan, Högstadieskolan Lönkan och Åshöjdens grundskola.
• I Västra distriktet ses grundskolorna och dagvårdsenheterna över.
•  I februari–mars presenteras konkreta förslag över hur skolnätet ska ritas om.
• Det dröjer till maj–juni 2012 innan utbildningsnämnden behandlar ärendet.
• Beslut om sammanslagning eller stängning av skolor fattas i sista hand av stadsfullmäktige.
• Förändringarna genomförs i Västra distriktet tidigast hösten 2013 och i resten av områdena tidigast hösten 2014.