Dubbla budskap rubbar inte Helsingforspolitikerna

Nästa års budgetlunta påminner om den som trycktes för tre år sedan. Också då var siffrorna dystra, och den gången slog de också in. Enligt senaste uppgifter går allt färre helsingforsare utan arbete och trots nyheterna från södra Europa har inte heller stadens kassa ännu tömts. Allt är bra? Det vill överborgmästare Jussi Pajunen inte säga.
– Vi har skrivit budgeten med tanke på sämre tider och tyvärr finns ingen anledning att ändra kursen.

För att understryka Domedagens närhet eller vad det nu är knäppte Pajunen på eftermiddagen fram en sista powerpoint med en bild av Storkyrkan på Senatstorget. I bakgrunden hade han fotoshoppat in riktigt otäcka åskmoln. Ingen skrattade. Skrattsalvorna kom när stadsstyrelsens ordförande Risto Rautava (Saml) började tala om "sega men bra regeringsförhandlingar". Fast sant är det ju att det som nu händer i riket berör även lokalt.

Hans gruppordförande Tatu Rauhamäki var nöjd över återhållsamheten i allmänhet. Kollegan i SDP Jorma Bergholm ville ännu en gång säga att Socialdemokraterna kämpade hårt för slopandet av hvc-avgiften.

– Men det lyckades inte den här gången.

Nils Torvalds gjorde som de flesta och förklarade utsikterna med yttre faktorer, men han passade också på att utrycka SFP:s bestörtning över att Ungdomscentralen fortsätter att diskriminera svenskspråkiga Helsingforsungdomar.

Centerns Mari Kiviniemi var till början den enda som ville fästa fullmäktiges uppmärksamhet på det faktum att automatiseringen av metron håller på att bli riktigt dyr på grund av tekniska problem.

"Ett skådespel"

Budgetdebatten i stadsfullmäktige är sällan en rysare. Innan man hamnat här har anslag, investeringar och lån diskuterats på många och långa möten. Den sista viktiga förhandlingen mellan de stora fullmäktigegrupperna hölls för en dryg vecka sedan och nu är alla i stort sett överens.

Skådespelet, som fullmäktiges grand old man Pekka Saarnio (VF) kallar det, är ändå viktigt för alla partier. Det är en möjlighet att ännu en gång berätta för väljarna om de egna målsättningarna inför budgetbehandlingen. Det är också en möjlighet för fullmäktiges mindre grupper och "oppositionen" att kritisera budgeten eller de för tillfället mäktiga (nästa kommunalval är om ett år) det vill säga främst Samlingspartiet, De gröna och Socialdemokraterna. Eller vad sägs om det här:

– Det är otroligt att underbudgeteringen fortsätter år efter år. Dagvårds- och elevprognoser slår ständigt fel. Och varför räknas inte vinsten från stadens energibolag, uppskattningsvis 238 miljoner euro, som intäkter i nästa års budget?

Det är hälsningar från Yrjö Hakanen (FKP).