Se upp för nödutgången på Brändö

När metrovagnarna rullar in och ut på stationen är deras hastighet vid nödutgången i den östra ändan ungefär 60 km/h. Står man där när tågen kör förbi känner man av ett starkt sug. Så starkt att lekande småbarn och berusade personer kan ramla ner på skenorna.

– Vi vet att nödutgången står lite fel men det är tillfälligt. Den förarlösa metron är kortare och då stannar inga tåg på fel sida om den, säger Juha Saarikoski som är chef på Trafikverkets Byggnadsenhet.

Metron blir förarlös tidigast 2014. När gamla stationer byggs om och täcks förvandlas de till slutna utrymmen. Om Räddningsverket behöver tömma stationen på folk ska det vara möjligt på två minuter. Då behövs en nödutgång.

– I praktiken är det sällan som någon av dem som använder Brändö metrostation regelbundet behöver gå förbi nödutgången till den bortre ändan.

Men alltid är det några, vilket Hbl såg i veckan. Några i timmen är flera om dygnet. Tänk då ett år eller två. Metrobyggarna tar en stor risk.

– Det är trångt men det finns likadana ställen på andra stationer, till exempel i Hagnäs.

Enligt Hbl:s uppgifter står det i Trafikverkets anvisningar för hur man bygger metrostationer att säkerhetsmarginalen är 3,5 meter, alltså en meter från perrongens gula streck till tåget och ytterligare två och en halv meter på andra sidan strecket in på perrongen.

På Brändö är det 60 cm mellan det gula strecket och nödutgången. Nödutgången är ingen liten konstruktion. Trapphuset är 20 meter långt.

Juha Saarikoski försäkrar att perrongen uppfyller säkerhetskraven. Han minns inte exakt hur mycket utrymme det ska vara på perrongen men säger:

– Räddningsmyndigheterna har godkänt, det ingår i byggritningarna.

Kollektivtrafiknämndens ordförande Jessica Karhu (Gröna) minns inte att politikerna skulle ha diskuterat placeringen av nödutgången på Brändö metrostation.

– Eller i alla fall har vi inte haft det på föredragningslistan. Det där är detaljer som tjänstemännen och Räddningsverket bestämmer, säger hon.

Brändö metrostation renoverades för sex miljoner euro och togs i bruk på nytt i juni. Ursprungligen skulle den öppna hösten 2010.

Hbl ringer de finska och svenska lågstadieskolorna för att höra om eleverna eller deras föräldrar diskuterat den nyrenoverade metrostationen.

– Nej, inte nu längre. Vi är alla mest glada över att stationen över huvud taget öppnat, säger Gun Eriksson-Blomfelt.

Direktionsordföranden vid det finska lågstadiet Satu Väkiparta säger samma sak.

– Folk är trötta nu och orkar nog inte reagera längre. Det var så mycket bråk om stationen och vi har också en egen renovering på gång. Men nog låter det där farligt, säger hon.