Fritt val av läkare hotar svensk service

– Om de svenska patienterna i stor utsträckning börjar välja finska läkare, finns det en risk att systemet med svenska vårdteam urholkas, säger Aulikki Pitkänen, överläkare vid Femkantens hälsovårdscentral.

Sedan i våras är patienterna inte längre bundna till sina egna husläkare utan kan också välja en tid till en annan läkare vid den egna hälsovårdscentralen. Nu har Aulikki Pitkänen lagt märke till att de patienter som anmält sig till det svenska vårdteamet börjat gå också hos finskspråkiga läkare. Om det till exempel är lång väntetid till den egna läkaren händer det lätt att patienten väljer en tid hos en annan läkare i stället.

Försöker ni erbjuda en annan svenskkunnig läkare om kön till den egna läkaren är lång?

– Om patienterna inte vill gå till den egna läkaren, får de tid hos första lediga läkare. Om patienterna då vill ha en svenskspråkig läkare måste de specifikt be om det vid tidsbeställningen. För alla patienter är det inte språket, utan andra faktorer som avgör vem man vill gå hos. Patienterna kan välja att registrera sig hos den läkare som de gillar bäst, säger Pitkänen.

För att registrera sig hos något av de svenska läkarteamen som finns vid Femkantens, Munksnäs och Östra centrums hälsovårdscentraler måste patienten vara svenskspråkig. Men valfriheten har åtminstone vid Femkanten inneburit att de svenska läkarna fått fler besök av finska patienter som inte är listade hos någon viss läkare.

Ragnar Ulfvens, överläkare vid Östra centrums hälsovårdscentral, ser det som viktigt att överläkarna vid hälsovårdscentralerna med svensk verksamhet nu är på sin vakt.

– Vi måste se till att inte minoritetsskyddet lider. Risken finns att det kan bli resursförändringar som drabbar den svenska servicen.

Tove Liljeqvist är en av drygt 8 000 svenskspråkiga helsingforsare som anmält sig till de svenska vårdteamen. Hon hör för tillfället till stamkunderna på Munksnäs hälsovårdscentral eftersom hennes baby Elin, som är fyra månader, och sonen Max, 3 år, går på regelbundna rådgivningskontroller.

– Visst är det viktigt att få vård på sitt modersmål. Jag har lättare att formulera mig mer exakt då jag får tala svenska och mina barn förstår ju inte ens finska, säger Liljeqvist.

”Sårbart system”

Aulikki Pitkänen tycker att systemet med tre svenska vårdenheter är sårbart och har funderat på om det vore bättre att koncentrera all svensk hälsovårdsverksamhet till en hälsovårdscentral. En följd av det här skulle förstås vara att många får ännu längre väg till läkaren än i dag.

– Såsom systemet är uppbyggt nu är det rätt splittrat.

En risk med den nya valfriheten är om köerna till de svenska läkarna blir längre än till de finska. En av de svenska läkarna vid Femkanten har under hösten haft så lång som sex veckors kötid, men i snitt är kön till de svenska läkarna inte längre än till de finska. För att gardera sig mot att det uppstår orättvisa skillnader mellan språkgrupperna följer hälsovårdscentralerna noga med kötiderna.

– Om det blir en trend att de som är listade hos de svenska vårdteamen måste köa längre tid, får vi göra något åt saken, säger Lars Rosengren, överläkare vid Munksnäs hälsovårdscentral.