Släng inte pengar i komposten
Finländare slänger i medeltal 24 kilo ätbar mat per person och år. Kampanjen Svinnkampen hos Marthaförbundet ska lära oss att använda sinnen och bondförnuft i stället för att bara stirra på bäst före-datumen.
Hela livsmedelskedjan skapar matsvinn, men hemhushållen står för över en tredjedel av allt spill. När finländarna slänger i medeltal 24 kilo ätbar mat per person är det till ett sammanlagt värde av 200 miljoner euro – som åker direkt i komposten eller soptunnan.
Marthaförbundet kavlar nu upp ärmarna mot mat- och pengaslöseriet med kampanjen Svinnkampen som pågår fram till våren 2016.
– När det talas om svinnet är det många som säger "Det är inte jag som slänger". Alla kanske inte ens upplever det som ett problem utan tänker att det inte är hemskt många tior de slänger. Men det blir mycket i längden, säger Elisabeth Eriksson som är hushållsrådgivare och leder projektet Svinnkampen.
Enligt undersökningen Foodspill som gjorts hos MTT står hushållen för 35 procent av matsvinnet i Finland.
– Livsmedelindustrin och handeln står förstås också för mycket, men hemhushållens 35 procent kan var och en göra något åt. Vi misstänker att det finns en stor okunskap, att folk inte ens inser att de slänger fullgod mat.
Därför går kampanjen in för väldigt konkreta råd. Det blir både matlagningskurser samt rådgivning, tips och siffror i många olika kanaler. Bland annat kan du få restmatstips via sociala medier: lägg till exempel ut en instagrambild på din överblivna kokta potatis och tagga den med #svinnkampen så lovar Marthaförbundet tipsa om vad du kan göra för gott av den.
Eriksson hoppas matkonsumenter kunde börja tänka mera själva i stället för att bara stirra på datummärkningar. Och minnas att det är skillnad på "bäst före" och "sista förbrukningsdag".
– Det är klart att datumen finns där för vår egen säkerhet och för att myndigheterna vill skydda oss, men vi borde fundera själva också. Att mjölken gått ut ett visst datum betyder inte att den direkt behöver slängas. Dofta och smaka på den, använd sinnena och bestäm själv, säger Eriksson.
Framför allt är Eriksson förvånad över att statistiken visar att så mycket hemlagad mat slängs bort.
– Först bär man hem tunga matkassar, använder vatten och el för att laga den, lägger ner kärlek i den och sedan slänger man en stor del?
Jämför man matsvinnssiffrorna i Foodspill-undersökningen med hur mycket mat finländarna köper per år har Marthaförbundet räknat ut att var femte kass med mat slängs bort.
– Låt bli att handla den där femte kassen, råder Eriksson. Till exempel nu inför påsk, beräkna rätt och fundera om maten verkligen behöver hamstras.
Som en del av kampanjen har Marthaförbundet lyft fram tabeller för att beräkna rätt ingrediensmängder för middagar på sin webbplats.
Det kan finnas mycket pengar att spara i att beräkna rätt och att vara lite uppfinningsrik med resterna. Men i bakgrunden av kampanjen finns förstås de globala miljöaspekterna och social rättvisa.
– Det handlar om att ha respekt för maten, säger Eriksson. Det är farligt att det sägs saker som att det skulle behövas två jordklot för att producera all mat vi behöver. Nog räcker ju maten om vi fördelar den rätt.