Foto: Karl Vilhjálmsson

För att barnen inte skall komma i kläm

... och så levde de lyckliga i alla sina dar, eller? Trots att skilsmässor är så vanliga är de inte mindre smärtsamma för dem som drabbas. Lyckliga separationer finns kanske inte, men lösningarna kan vara det.

Att barnen hamnar i kläm vid en skilsmässa är inte ovanligt. Föräldrar vill inte att barnen skall ta skada, men ser kanske inte klart på sin situation mitt i krisen. Det kan vara svårt att lägga sin vrede, sorg och känsla av otillräcklighet åt sidan och då kan det hända att barnen blir det tillhygge man använder för att såra den andra parten.

Det finns hjälp att få.

Barnavårdsföreningen i Finland ordnar stödkurser för föräldrar som har skilt sig eller planerar att separera.

– Även om varje skilsmässa är individuell är processen ganska allmängiltig och de flesta har mycket gemensamt. Deltagarna delar känslor, upplevelser och erfarenheter. Vi använder oss av den amerikanska psykologen Bruce Fishers metod och går igenom både svåra känslor som vrede och sorg och hur man kan ta sig vidare.

Deltagarna får fylla i ett formulär med hundra frågor i början av kursen. Tio veckor senare får de på nytt fylla i samma formulär och då ser man hurdan utvecklingen har varit och om det är något de måste fortsätta att arbeta på, säger Anne Bjaerre, som tillsammans med Nina Isometsä är sakkunniga inom barn- och föräldraarbete.

”Tänka efter-tid”

Enligt Bjaerre är de som deltar i kurserna vanligen 35 till 40 år och har varit gifta i sju till tio år. Det kan bland annat vara otrohet som utlöser krisen och leder till beslutet att gå skilda vägar, men bakom otroheten brukar det ligga annat.

– Vi fokuserar på hurdan man är som förälder. Trots att man skiljs är det viktigt att man stöder varand-ra i föräldraskapet också efter det. Många klarar bra av att ge barnen en trygg och fin tillvaro också efter skilsmässan, medan det kan vara jobbigare för andra. Båda ytterligheterna finns, säger Nina Isometsä.

Kursen som de kallar ”tänka efter-tid”, ger föräldrarna möjlighet att fundera på hur det blev som det blev och vad de kan göra fram över.

Många barn tar på sig skulden till föräldrarnas skilsmässa.

– De snappar kanske upp ett ord här och ett där och drar felaktiga slutsatser. Därför är det viktigt att berätta om separationen på barnets egen nivå. Många är också oroliga för hur den andra föräldern skall klara sig och en stor del hoppas att familjen skall bli hel igen, säger Anne Bjaerre.

– I vissa fall är det en lättnad för barnen att föräldrarna skiljer sig. Mycket beror på hur föräldrarna kommunicerar med varandra och med barnen om det som händer i familjen. Barn uppfattar sinnesstämningarna i familjen mycket bättre än föräldrarna alltid är medvetna om. De kan ibland också ”spara” sitt illamående tills föräldern är i bättre skick, säger Nina Isometsä.

De påminner att man kan underlätta för sina barn genom att se till att vardagen fungerar, att det finns kläder och skolböcker i båda hemmen, så att man inte behöver förklara för läraren varför till exempel stövlarna blev hemma.

– Om man har gemensam vårdnad, vilket blivit allt vanligare, tycker jag att barnen skall kunna ha kontakt med båda föräldrarna oberoende hos vilken förälder de råkar bo den veckan. De skall kunna ringa och säga godnatt och kanske ha någon sak som påminner om den andra föräldern, säger Anne Bjaerre.

Enligt henne kan stödkursen hjälpa den förälder som deltar, att ta ansvar för sina egna känslor och det gör förhoppningsvis att interaktionen med barnen och den andra föräldern blir lättare.

– Man kan bara ändra på sig själv, men man kan lära sig att inte projicera sina känslor på den andra.